Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 12 juli

    Rödlistan och älgen en märklig historia

    Artdatabanken har i sin preliminära bedömning av vilka arter som ska tas med på 2020 års rödlista fört upp älgen i kategorin ”nära hotad”. Det är fullkomligt bisarrt, skriver ATL:s Greger Ekman.

    Alla med minsta insikt i jakt och skogsbruk inser att älgen som art inte alls är i närheten av hotad. Låt den ”nära hotade” älgen bli utgångspunkt för en diskussion om vad rödlistan är och framför allt hur den ska användas vid myndighetsutövning.

    Artdatabankens kriterier tittar på om en population av en art minskar över tid, 15 procent över tre generationer. Älgarna har blivit färre på grund av rovdjur och jakt och följer man bedömningskriterierna så är en klassning som nära hotad, näst intill sårbar, nära till hands. Det bör påpekas att det rör sig om en preliminär bedömning.

    Även om den slutliga bedömningen blir en annan så har den ”nära hotade” älgen påverkat förtroendet för rödlistan som verktyg i naturvårdsarbetet. Om en stor population av en art minskar innebär det inte att arten är hotad, även om de indikatorer som används för rödlistan tyder på det. Bedömningsgrunderna har sin logik men bondförnuft behövs också.

    Det är uppenbart att älgen inte bör föras upp på rödlistan. Tvärtom behöver älgstammen minskas i stora delar av landet på grund av betesskador på skogen och överbetning av flera olika foderväxter. I sammanhanget vore det intressant med en grundlig analys av hur de stora klövviltstammarna påverkar mångfalden i skogen och särskilt hur betet av örter i fältskiktet påverkar livsbetingelserna för pollinerande insekter som vildbin och fjärilar.

    Rödlistan är betydelsefull för bedömningar av verksamheter som påverkar brukandet av mark och vatten. Förekomsten av rödlistade arter är grunden för nyckelbiotoper och reservat. Frågan många nu ställer sig är hur många av de rödlistade arterna som rödlistats på liknande sätt som älgen, det vill säga utan att vara reellt hotade.

    Hela denna historia med ”den hotade” älgen skadar tilltron till rödlistan, som i princip är ett rimligt sätt att hålla koll på hur den biologiska mångfalden utvecklas över tid. För förtroendets skull vore det nu bra med någon form av genomgång av hur många arter som hamnat på rödlistan utan att egentligen vara hotade.

    Även om inte rödlistning i sig innebär någon juridisk status så får den stor indirekt betydelse för i praktiken alla myndighetsbeslut och domar som rör markanvändning. Med tanke på att rödlistan ofta används som slagträ i miljö- och skogsdebatten så behöver rödlistans metod och funktion som indikator förklaras för allmänheten, skogsbruket och även för myndigheter och domstolar. Artdatabanken gör klokt i att ta alla de frågor och invändningar kring rödlistan som älgdebaclet gett upphov till på stort allvar.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen