Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 14 februari 2005

    79 magra punkter mot fetma

    Det vilar ett stråk av statlig storebror och byråkrati över Livsmedelsverkets och Folkhälsoinstitutets förslag till "handlingsplan för goda matvanor och mer fysisk aktivitet".

    Tron på styrning uppifrån och misstron mot individens förmåga och ansvarstagande lyser fram i de 79 punkter som de nämnda myndigheterna funderat ut.

    Några smakprov i kampen mot den farliga övervikten:
    Mer statliga pengar till cykel- och gångbanor föreslås, och att den "nationella cykelstrategin" ska vidareutvecklas (visste ni att vi hade en sådan?).

    Sverige ska på EU-nivå verka för att tv-reklam för mat riktad till barn ska förbjudas. Är detta effektivt? All reklam för sprit och cigaretter har varit förbjuden länge, och folk dricker och röker rätt bra ändå.

    "Riktlinjerna för maten i skolan ska utvecklas och även inkludera frukost, mellanmål, frukt och kafeterior samt matmiljön", heter det. Familjen ska inte ha någon roll, ordet nämns inte i de 79 punkterna. Tiden när föräldrar och barn äter frukost tillsammans tycks vara förbi.

    Dessutom föreslås att nationella kommittéer och program inrättas liksom kommunala folkhälsoråd och med mera.

    Varken fett- och sockerskatt eller det något mer aptitliga förslaget om sänkt skatt på frukt och finns med. Folkhälsoinstitutets chef Gunnar Ågren tycker att frågan bör utredas vidare, och därmed gör han vad han kan för att förse sitt utlokaliseringshotade verk med arbetsuppgifter.

    Å andra sidan måste något göras; 2,5 miljoner svenskar beräknas vara överviktiga och antalet som lider av fetma har fördubblats på 20 år.

    En nyckelroll har skolan och skolmaten. Skolan måste föregå med gott exempel och pränta in goda mat- och motionsvanor på ett tidigt stadium. Vilket också nämns i punkterna, bland de vettigare förslagen finns att hem- och konsumentkunskap bör bli ett kärnämne i gymnasieskolan.

    För jordbruket och dess förädlingsindustri finns det all anledning att vara med på noterna. Förändringar i folks matvanor, inte bara vad man äter utan också hur och var, kan innebära stora förändringar i vilka råvaror som efterfrågas. Mer eller mindre långvariga trender kan både innebära hot och möjligheter.

    Inte minst invandrarnas matvanor bör inventeras. Tidningen Metro konstaterar i en artikel att dagligvaruhandelns utbud av varor för de större högtiderna för exempelvis invandrare från Iran och Balkan är obefintligt. Tidningen påpekar också att invandrare inte snålar på maten när de firar högtid.
    Man får förstås hoppas att de känner till Sveriges nationella cykelstrategi också.

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen