facebooktwittermail d

Karolin A. Johansson: ”Låt 2022 bli tigerns år”

Man behöver knappast vara ett orakel för att förstå att vare sig glamping eller träda kan föda världens befolkning, skriver Karolin A. Johansson i en krönika.

Blå och gula balar formade som svenska flaggan.
Låt oss hoppas att 2022 blir året då vi slipper snuva men i stället får en välbehövlig släng av tigerns egenskaper: självförtroende, styrka och konkurrenskraft, skriver Karolin A. Johansson i en krönika om framtiden för svenskt lantbruk. FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

När vi nu inlett 2022 har den nordkoreanska Juche-kalendern kommit fram till år 111, vilket är antalet år efter den evige presidenten Kim Il Sungs födelse. Den balinesiska Saka-kalendern visar 1943, vilket logiskt (?) nog är relaterat till månfaser, längd på ett tropiskt år och allt detta kopplat till starten på Saka-eran i Indien år 78.

Kineserna är kort och gott inne i Tigerns år, vilket sägs innebära självförtroende, styrka och konkurrenskraft.

Oavsett vad det står i kalendern har vi alla under de senaste åren fått lära oss att ställa in, ställa om, flytta fram och flytta till internet. Och aldrig förr har det heller varit enklare att ändra planer utan att orsaka några större rubriker, i alla fall så länge inramningen har en släng av snuva. Ett exempel är Olympiska sommarspelen i Tokyo 2020, vilka genomfördes 2021 men under 2020-loggan.

Ur led är tiden. Vilket för övrigt Shakespeare skrev redan runt 1600. Enligt den gregorianska tideräkningen.

Alla dessa ändringar har blivit så omfattande att det internationellt börjat benämnas som en ny kultur: the cancel culture. Fenomenet som tidigare bara fanns på internet och då betydde att användarna slutade följa eller ens benämna personer, ett slags virtuellt raderande, har nu också flyttat ut i den fysiska världen.

Förespråkarna vill att vi ska ta tillfället i akt att sluta med lite allt möjligt när vi ändå har fått in vanan.

Själv kan jag komma på många saker som vi i stället borde sluta att sluta med. Låt mig ta två exempel.

I Storbritannien övervägs att börja betala äldre lantbrukare för att sluta sitt värv och gå i pension. Företrädare för det brittiska lantbruksdepartementet säger till BBC att man inte vill att ”förväntan att lojalt följa familjetraditionen” ska stå i vägen för förändring på gården, och att yngre personer troligen är mer öppna för mer naturvänliga idéer, såsom camping eller glamping.

I mitten av december skrev den här tidningen en artikel om lantbrukaren Peter Åkesson i Skåne. Texten har fått tämligen blygsam uppmärksamhet men innebörden är monumental. Peter Åkesson beskriver det fullt rimliga i att överväga att låta god åkermark gå i träda i stället för att producera mat. Kostnaderna för insatsvarorna gör att risken blir för hög om inte vädret levererar. Och vädret är som bekant en nyckfull medarbetare i den här branschen.

Den legendariske basebollspelaren Yogi Berra lär ha sagt att ”det är svårt att göra prognoser, särskilt om de handlar om framtiden”. Men man behöver knappast vara ett orakel för att förstå att vare sig glamping eller träda kan föda världens befolkning.

Vi måste kort och gott sluta att sluta bruka vår mark. Eller ännu bättre, börja bruka mer men mer hållbart och mer småskaligt.

Så låt oss hoppas att 2022 blir året då vi slipper snuva men i stället får en välbehövlig släng av tigerns egenskaper: självförtroende, styrka och konkurrenskraft.

 

Karolin A. Johansson 


Karolin A. Johansson är lantbrukare, strategisk rådgivare och tidigare hovmarskalk och chef för H.K.H. Kronprinsessans hovstat.