facebooktwittermail

Hur tänkte skogsägarföreningarna?

Skogsägarrörelsen har drivit igenom att laserskanning av landets skogar ska utföras och bekostas av staten. Varför vill våra skogsägareföreningar sprida kunskap om min och alla andra skogsägares skogar på detta sätt? Det frågar sig debattören Leif Öster.

Leif Öster, skogsägare och debattör i ATL.
Leif Öster, skogsägare och debattör i ATL. FOTO: ULF ARONSSON

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Regeringen beslöt den 28 mars i år att starta en återkommande laserskanning och övervakning av landets alla skogar. Förslaget kommer från LRF Skogsägarna och skogsbolagen.

Att få tillgång till beståndsdata på varenda liten skog i Sverige är naturligtvis varje virkesköpares dröm. Maktbalansen i skogen flyttas än mer från skogsägarna till industrin. Också myndigheterna kommer att kunna övervaka trender och varje åtgärd vi skogsägare gör. Men ingen har frågat mig och andra små skogsägare om vi verkligen vill leva med denna övervakning.

Visst. Enligt miljöbalken ska vi, landets skogsägare, ha kunskap om fastighetens eventuella skyddsvärd natur och då samråda. Dessutom har vi enligt sektorsansvaret åtagit oss att arbeta för miljöhänsyn av olika slag. Mot den bakgrunden är det naturligtvis rimligt att bygga kunskap. Men måste verkligen alla andra beståndsdata ges gratis till bolagen?

Skälet till att nyckelbiotopsinventeringarna stoppades var påstådd rättsosäkerhet och integritetsproblem. Men övervakning via laserskanning kan skapa ett mycket större integritetsproblem än kunskap om nyckelbiotoper.

Om detta pratar ingen. I stället har skogsnäringen särskilt lyft fram naturvårdsnyttan av projektet. Man skriver att skanningen möjliggör förbättrade miljöhänsyn på beståndsnivå. ”Laserskanning av skogen ger oss information om hur skogen ser ut och kan brukas för en ökad produktion av skoglig råvara och bidra till en effektivare miljöhänsyn”, skriver landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i ett pressmeddelande.

Skogsnäringen säger att laserskanningen kan öka inkomsterna med mellan 0,5 och 3,8 miljarder kronor per år och bidra till cirka 400–1 800 nya arbetstillfällen. Oklart dock hur.

Redan har Skatteverket startat ett projekt för deklarationer baserat på den nya laserskanningen. Med nya data kommer till exempel förenklade fastighetsdeklarationer och kontroll av avverkade volymer enkelt att kunna korsköras mot inlämnade deklarationer. Med kompletterande fastighetsgränser och kalibrering på marken kan vem som helst göra enkla skogsbruksplaner av landets samtliga 220 000 skogsfastigheter.

Idén att göra en sorts digital flygburen ÖSI, (Översiktlig skogsinventering) föddes inom ramen för det nationella skogsprogrammet (grupp 2) med representanter från Södra och LRF Skogsägarna. Den 1 september 2016 fick regeringen förslaget.

Skogsägarrörelsen och bolagen föreslog och fick sin vilja igenom att laserskanning utförs och bekostas av staten och att alla data är helt öppna. Att bolagen är positiva är enkelt att förstå – men varför vill våra skogsägarföreningar sprida kunskap om min och alla andra skogsägares skogar på detta sätt? Det vore intressant att höra hur de tänkte och agerade vad gäller den personliga integriteten i detta jätteprojekt?

Leif Öster, skogsägare, Avesta