Lantmäteriet ska bli bättre

Det kan bli mycket dyrt att anlita Lantmäteriet. Det beror delvis på att myndigheten behöver dra in ungefär 70 procent av sina kostnader från allmänheten. De får bara omkring 30 procent, av de cirka 1,8 miljarder som de omsätter per år, i bidrag från staten. Det bidraget går dessutom främst till att sköta kartor och kundservice och inte till uppgifter som till exempel fastighetsbildningar eller vägförrättningar.

Men alla medborgare känner kanske inte till att Lantmäteriet är beroende av att debitera en ganska hög timpeng för att utföra myndighetsjobbet.

– Vi jobbar mycket med att ha en dialog och kommunicera med medborgarna när de söker en förrättning. Vi satsar väldigt mycket pengar på att utbilda våra handläggare i att ha en tidig prisdiskussion. Och den ska dokumenteras, säger Henrik Falk, enhetschef inom Lantmäteriets division fastighetsbildning.

Timdebiteringen förändras

Men Lantmäteriet informerar inte löpande om hur kostnaderna och timdebiteringen förändras i ett ärende.

– Det gör vi oftast inte. Om man till exempel vill utreda en väg och göra en gemensamhetsanläggning, så kan vi komma fram till att det inte går. Men förrättningen kan komma att kosta detsamma oavsett vilket beslut vi kommer fram till.

Brustit i kommunikationen

Henrik Falk menar att det måste ha brustit i kommunikationen i fallet med vägbommen som beskrivs här bredvid.

Han håller också med om att det är mycket svårt att hitta rätt information om priser och vad olika förrättningar kan kosta på Lantmäteriets hemsida.

– Vi tycker att informationen på hemsidan är alldeles för dålig. Det skulle underlätta för medborgarna om informationen var bättre och att det fanns någon form av prisuppgifter. Nu har vi anlitat en konsultfirma som jobbar med att göra om vår hemsida.

 

LÄS MER: Chocknotan från Lantmäteriet