”Lantbruket i kläm i en mer oberäknelig värld”

Att USA för första gången på över ett halvsekel inte längre kan räknas till de liberala demokratierna får konsekvenser för svenska jordbrukare. Och det märks faktiskt redan.

Påståendet är inte så långsökt som det kanske först verkar.

Låt oss börja med vad som har skett i USA efter ett år med Trump: landet faller som en sten i V-Dems demokratiindex. I årets rapport beskriver Göteborgsforskarna hur Trump snabbt och aggressivt har koncentrerat presidentmakten och monterat ned kontrollmekanismer i en takt som saknar motstycke. USA är tillbaka på demokratinivåer som rådde 1965 och har flyttats ned från den högsta demokratikategorin till en lägre.

USA:s tillbakagång som demokrati är inte en isolerad företeelse. Globalt är vi tillbaka på nivåer från 1978. Jämför vi med situationen för tjugo år sedan blir fallet brutalt tydligt: då levde hälften av jordens befolkning i autokratier och hälften i demokratier. I dag är förhållandet tre fjärdedelar mot en fjärdedel. Andelen som lever i den högsta demokratinivån är dessutom försvinnande liten – bara sju procent av världens befolkning. Du är en lten del av denna lilla minirotet.

Detta får konsekvenser. När världens mäktigaste land leds av en ledare som snabbt har samlat makt hos sig själv påverkar det omvärlden. Trumps andra mandatperiod sker på steroider: hot om att lämna Nato, utspel om att USA borde få Grönland, tullar riktade mot nära allierade och en utrikespolitik där allierade och partners riskerar att ersättas av vasaller.

Och så var det Irankriget, här uppstår direkta konsekvenser för svenskt jordbruk.

Låt mig vara tydlig: Den iranska regimen är en vedervärdig terrordiktatur. Den mördar sin egen befolkning, avrättar svenska medborgare, försöker mörda svenskar i Sverige via kriminella nätverk, exporterar terror och destabiliserar världen. Men även rätt fiende kräver rätt metod. Det är lätt att starta krig och det är svårt att avsluta dem. När USA agerar utan att konsultera allierade, utan en plan och utan respekt för sina egna institutioner blir konsekvenserna större än själva konflikten.

Ett stopp i trafiken genom Hormuzsundet slår direkt mot svenska bönder. Förutom högre bränslepriser kommer omkring 30 procent av världens ammoniak och urea, två centrala komponenter i gödsel, från området kring Persiska viken. Prishöjningar på gödsel och bränsle pressar en redan hårt ansatt sektor.

Lantbruket är beroende av stabil handel, fungerande transporter och förutsägbara priser på insatsvaror. I en värld där demokratierna är på tillbakagång påverkas även jordbruket. Demokratier är stabila, förutsägbara och söker pragmatiska lösningar. Att USA inte längre är en demokratiskt förutsägbar upprätthållare av den regelbaserade världsordningen innebär dåliga nyheter för lantbruket.