facebooktwittermail d

”Lantbruket är den främsta miljörörelsen”

Det är inte prat som förändrar samhället. Det är jobb.

Traktor på åker
Gör jorden bättre. FOTO: ERIKA STENLUND/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Lantmännen är Sveriges mest meningsfulla företag. Det slås fast i Managementkonsulten Lynxeyes årliga mätning av allmänhetens relation till olika varumärken. Ikea, som länge har suttit på förstaplatsen, petas ner på listan.

Uppenbart är att Lantmännens marknadsföring har varit framgångsrik. Reklamkampanjen ”Länge leve jorden” har nog inte undgått någon. I den blickas mot mars 2025 – inte planeten, utan månaden mars. Då är målet ett klimatneutralt jordbruk.

Men varför har Lantmännens berättelse om framtidens jordbruk gillats av så många? Och till den grad att Lantmännen brädar Ikea, som har lyckats väva samman sin företagsmission med det svenska folkhemsbygget.

Det är ju inte heller så att jord- och skogsbruk ses med enbart positiva ögon i dag. Tyvärr. Under de senaste åren har det märkts en växande allmän kritik mot allt brukande av naturen. Det goda beskrivs allt oftare vara att inte äta kött, inte dricka mjölk och sluta hugga i skogen.

Och i det här sträva samhällsklimatet så lyckas Lantmännen – detta gigantiska lantbrukskooperativ – att bli rankat som Sveriges mest meningsfulla företag. Det är en väldig bedrift.

Eller så är det precis tvärt om.

Det otroliga är att inte fler av lantbrukets organisationer kvalar in på listan över de mest meningsfulla varumärkena. Det märkliga med tiden vi lever i är att unga i stället för att söka jobb på svenska gårdar dras till aktivistorganisationer som vill stoppa jord- och skogsbruk.

För det Lantmännen har gjort i sin marknadsföring är egentligen det självklara – att måla en hoppfull bild av framtidens svenska lantbruk. Att säga att vi kan fixa klimat- och miljöproblemen. Att vi inte kommer att behöva emigrera till planeten Mars, utan det som krävs är att vi jobbar på och förädlar jorden.

Genom att berätta det här har Lantmännen också förmått formulera något som inte politikerna har lyckats med – ett svar på den växande oron för planetens framtid. Det Lantmännen säger är att vi måste jobba på, bruka naturen och forska. Det tar tid, är ett hårt arbete, men det blir bra. För genom att blanda vårt arbete med jorden så fixar vi det.

Lantmännens framtidsskildring är hoppfull, för att använda ett av statsminister Ulf Kristerssons (M) favoritord. Och det verkar allmänheten som har svarat på varumärkesundersökningen ha gillat. Att många har tagit till sig framtidstron från Lantmännen kan visserligen kontrasteras mot hur det var i valrörelsen – i den premierades de partier som hade den dystraste retoriken.

En språkliga analys av riksdagspartiernas valmanifest genomförd av forskare vid Språkbanken på Göteborgs universitet konstaterade att de partier som gick bäst – Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – målade den mörkaste bilden av framtiden. Centerpartiet, som däremot hade flest positiva ord i sitt valmanifest, ratades av väljarna. Det gjorde även Miljöpartiet, som efter C hade flest positiva formuleringar.

Är det då så att ett företag kan vara mer hoppfullt i dag än ett parti? Troligen inte. Snarare handlar det nog om att Lantmännen har lyckats beskriva att en omställning är möjlig på lång sikt och att det kommer krävas mycket arbete. Det är en balanserad skildring som bottnar i verkligheten.

För att låna ytterligare ett begrepp från Moderaterna skulle vi kunna kalla Lantmännens berättelse för ”en hållbar arbetslinje”. Och det är vad ett jobb inom svenskt lantbruk är – ett hållbart val. En möjlighet att göra skillnad, på riktigt.

Alla de miljö- och klimataktivister som limmar fast sig på motorvägarna borde i stället ta jobb på en gård. För om vi hårdrar det är det inte prat som förändrar samhället. Det är jobb, jobb och jobb.

På amerikansk TV rullade för ett antal år sedan en briljant reklamkampanj från biltillverkaren Ford med just det budskapet – att framtiden byggs av de många människorna: ”Det var inte ett presidenttal som satte människan på månen, det var miljontals av arbetade timmar som gjorde det.”

En av Volvo personvagnars kanske mest lyckade reklamfilmer under senare år har samma budskap. Framtidens bilar byggs av alla de som varje dag går upp tidigt, lämnar barnen på förskolan och sedan gör ännu en dag vid det löpande bandet eller på forskningsavdelningen.

Som Lantmännens prisade marknadsföring visar krävs dock lite prat också. Någon behöver peka ut vägen in i framtiden.

Kanske allra bäst formuleras det här i en av den svenska arbetarrörelsens klassiska kampsånger: ”Vi bygger landet i gärning och ord, röjer dess tegar och plöjer dess jord. Vi bärgar skörden som åkrarna gav, timret ur skogen och fångsten ur hav.”

Nyckelorden är ”vi bygger landet i gärning och ord”. Det är nog också det Lantmännen har förmått kommunicera. Att lantbrukets hållbarhetsarbete bottnar i jorden. Och det – att lantbrukets klimat- och miljöarbete inte bara är prat – borde göra de gröna näringarna till de mest intressanta för de uppväxande generationer som vill göra något meningsfullt under sin stund på jorden.