facebooktwittermail

”Räcker elen till lantbrukets klimatomställning?”

Kommer de företag som råkar ligga utanför de prioriterade områdena för utbyggnaden av kraftnätet att få mycket stora konkurrensnackdelar, frågar sig Stefan Gård i en krönika.

För att kunna minska användningen av fossila bränslen måste jag ju veta att tillgången på marknätet tål ökad efterfrågan på el, skriver Stefan Gård. FOTO: DAVID ZANDÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Den senaste tiden har jag funderat mycket över eldistributionen i vårt land. Hur ska eldistributionen i framtiden kunna fungera i hela Sverige? Kommer marknätet att klara en högre belastning än vad där är i dag eller kommer stora delar av nätet att behöva bytas ut?

Med de mål som nu sätts upp för Sverige kommer det att krävas mycket tillgång på el på många olika platser. Hur lång tid kommer det att ta innan vi kan garanteras tillgång på el i tillräcklig omfattning? Vore det inte rimligt att Svenska kraftnät talar om vilka tidsramar man jobbar inom och om det är rimligt att sätta de mål man gör?

Om jag som lantbrukare ställs inför krav från våra egna organisationer att för att få leverera en vara måste min användning av fossila bränslen minska med x antal procent, kommer jag antagligen att vilja ställa om min egen konsumtion av fossila bränslen till el. Men för att göra det måste jag ju veta att tillgången på marknätet tål det.

Sveriges klimatmål ska nås snabbt och ”klimatutsläpp noll” är ett uttryck som de flesta numera är bekanta med. Man pratar i sammanhanget om olika årtal och 2030 är ett av dem. Då skall försäljning av nya fossildrivna bilar förbjudas.

Ett annat år är 2050, då har EU satt som mål att bli klimatneutralt, det vill säga ha ett netto-noll utsläpp av växthusgaser. Jordbruket i Sverige och dess föreningar måste följa med och driva frågan för att inte betraktas som bakåtsträvare och för att inte ta sitt ansvar när det gäller utsläpp.

Men jag har en stilla fundering. Hur ska detta gå till? Är teori och praktik förenliga? Är det verkligen lika lätt i praktiken som det ser ut att vara på papperet? Går teorin alls att överföra till praktiskt genomförande för oss företagare?

Kärnkraftverken, som producerar fossilfri el och som vi nu stänger ner, producerar cirka 26 procent av all energi som förbrukas i Sverige. Kärnkraft producerar, till skillnad mot sol- och vindkraft, även el när det är mörkt och vindstilla. Och hur många år skulle det ta innan vi kan ha produktion av förnybar el fullt utbyggt? Risken är att om vi stänger alla kärnkraftverk och vill undvika elbrist i framtiden, kommer vi att tvingas importera mer (ofta kol- och oljeeldad) elkraft från utlandet.

Man kan alltså ifrågasätta de mål som har satts upp. Är de rimliga? Ska de gälla för hela Sverige eller handlar det bara om vissa områden i landet? Är det här mål som på papperet ser ut att kunna genomföras inom utsatt tid, men som sen, i praktiken, visar sig ta mycket lång tid att genomföra? Kommer de efterföljande konsekvenserna bli att det företag som råkar ligga utanför de prioriterade områdena för utbyggnaden av kraftnätet får mycket stora konkurrensnackdelar, eftersom målen som är satta är omöjliga att uppnå innan ombyggnation av kraftnäten är klara?

Stefan Gård
ordförande Sveriges mjölkbönder