facebooktwittermail

Hermann Leggedör: ”Lantbrukare måste bli bättre på att samarbeta”

För ungefär 30 år sedan pratade man i Tyskland om ”kooperation eller konkurs” i lantbrukssammanhang.

Traktor på åker.
Maskinsamarbeten – visar styrkan i att samarbeta. FOTO: BENGT ARVIDSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.

I en krönika i Jordbruksaktuellt i somras lyftes frågan om att vi alltför sällan frågar varandra: Hur mår du? Jag blev väldigt berörd.

Frågan ställs för sällan och ofta törs man inte heller stanna upp och svara ärligt. Vi är rädda för att visa oss sårbara och härdar ut fast vi nästan dör under ytan.

Samtidigt vet vi egentligen att det inte finns några stålkvinnor eller -män, bara människor med värderingar, kanter, ojämnheter och önskemål.

Lika viktigt som att sträcka ut handen och bjuda in till samtal är att ta emot den. Vågar vi ge ett ärligt svar kanske vi upptäcker att någon annan har eller har haft samma problem och att vi kan hjälpas åt. Bara att kunna dryfta frågorna med en kollega kan göra att det lossnar och att man hittar lösningar som man inte trodde fanns.

Ett bra samtal kan i förlängningen leda till samarbeten som gör vardagen lättare för båda sidor och ger en vinst för alla, även ekonomiskt. Maskinsamarbeten praktiseras redan på många håll. Att byta areal mot bakgrund av förbättrad växtföljd är en annan möjlighet.

Synergieffekter i kooperativ djuruppfödning är lätta att uppnå. Foder- och gödselsamarbeten med djurlösa växtodlingsgårdar ger fodersäkerhet, särskilt med tanke på ett förändrat klimat, och kan förbättra jordbördigheten. Mer eget foder från regionen kan också minska behovet av kraftfoderinköp.

Stora vinster skulle kunna uppnås genom gemensamma anläggningar för lagring och torkning av spannmål och trindsäd, kanske kompletterad med en foderblandningsanläggning eller rening för utsädesproduktion, möjlighet till betning, lokal kvarnverksamhet och så vidare.

En gemensam investering är lättare att bära ekonomiskt. Att inte behöva sälja under skörden ger mer flexibilitet på marknaden och därmed förbättrade intäkter. Gemensam energiproduktion och -distribution, kanske med kompletterande biokolsproduktion, är ett annat exempel.

Att samarbeta med andra kräver stor personlig mognad: att man slutar vara rädd för andra, tänker solidariskt, litar på att alla gör sitt bästa och accepterar att det ibland ändå kan bli fel – vi är alla människor. Det är oftast här det skaver: att lita på grannen är inte det första man gör.

För ungefär 30 år sedan pratade man i Tyskland om ”kooperation eller konkurs” i lantbrukssammanhang. Det låter kanske drastiskt men sedan dess har tusentals gårdar i många europeiska länder blivit tvungna att sluta. Det påverkar inte bara de involverade människornas personliga liv utan även livsmedelssäkerheten.

Hermann Leggedör

Hermann Leggedör är eko- och växtodlingsrådgivare på Agri-kultur i Småland. Han har sina rötter i Tyskland, där han har utbildats inom lantbruk.