Martin Gustafsson

Markarbete gjort i skogen för ny sträckning av E22, fällda träd ligger i öppning i skogen.

large_1655121953783.jpeg

medium_1655121953783.jpeg

small_1655121953783.jpeg

thumbnail_1655121953783.jpeg

1655121953783.jpeg

Mellan Lösen och Jämjö i Blekinge byggs E22:an om med syftet att öka trafiksäkerheten och framkomligheten när vägen flyttas ut från Jämjö. <a href="https://www.atl.nu/motorvagen-klyver-hans-gard-i-tva-delar">ATL skrev nyligen om hur den nya sträckningen drabbar lantbrukare i trakten.</a>&nbsp;

Bygget innebär att stora delar åkermark försvinner från en av Sveriges bördigaste slätter, Ramdalaslätten. Samtidigt hade den viktiga matjorden med sitt höga näringsvärde kunnat användas för odling på andra ställen på lantbrukarnas marker, men i stället tillfaller den nu entreprenören Peab.&nbsp;–&nbsp;Hade vi kunnat flytta den och lagt någon annanstans så hade det inte påverkat oss så mycket och framför allt hade det också gynnat matproduktionen som är viktig för hela Sverige, säger Ture Svensson som tillsammans dem sin bror Niklas driver lantbruk med främst vall- och majsodling och djurproduktion med dikor och ungnötsuppfödning.&nbsp;Främst ser han ett värde i att förbättra marker som har odlats tidigare.&nbsp;– Där hade man kunnat bryta upp stubbar och lägga på jord igen så hade vi kunnat odla gräs, säger han.&nbsp;

large_1655121923821.jpeg

medium_1655121923821.jpeg

small_1655121923821.jpeg

thumbnail_1655121923821.jpeg

1655121923821.jpeg

Att som markägare ta bort matjorden är i princip inte möjligt så som lagstiftningen ser ut i dag. Skulle matjorden dessutom försvinna från markerna riskerar lantbrukarna att ersättningen för övertagandet av marken från Trafikverket utgår från impedimentmark i stället för åkermark.&nbsp;Inom LRF har problemet uppmärksammats de senaste åren och bland annat varit uppe i motioner på riksförbundsstämman. Enligt Jenny Nilsson, infrastrukturexpert på LRF, har förbundet arbetat aktivt med frågan.&nbsp;–&nbsp;Vi har konstaterat att göra en ändring i väglagen och expropriationslagen inte känns rimligt utan det vi tror är en möjlighet till framgång är att Trafikverket i förhandlingsförfarandet har en dialog kring matjorden med markägaren, säger hon och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Och där vet jag att vi har försökt nå fram till Trafikverket med den här frågeställningen men det har inte varit så lätt att få dem att förstå vad det är vi vill.&nbsp;Regelverket får dessutom större effekt i norra Sverige där åkermarken inte värderas lika högt ekonomiskt som i södra delarna. En undersökning gjord av LRF Västerbotten, och tidigare ordföranden Arne Lindström i samband med byggandet av Västra länken, visade att värdet på matjorden flera gånger översteg värderingen av åkermarken.–&nbsp; I södra Sverige kan värdet på åkermarken vara många hundratusen per hektar, så vi rör ju oss med så skilda förutsättningar och där kanske inte matjordspriset blir lika viktigt relativt inlösenpriset. Medan matjordspriset i norr kan vara värt flera gånger inlösenbeloppet. Då börjar man förstå att det är en viktig fråga, säger Jenny Nilsson på LRF.&nbsp;

large_1655121976089.jpeg

medium_1655121976089.jpeg

small_1655121976089.jpeg

thumbnail_1655121976089.jpeg

1655121976089.jpeg

<h2>LRF ”sena på bollen”</h2>För att som markägare kunna påverka är det enligt henne viktigt att agera tidigt i frågor kring markinlösen.&nbsp;– Det gäller även LRF i stort. Historiskt sett har vi varit lite sena på bollen och agerat reaktivt, det föder sällan några resultat. Det kanske blir en dialog och en konflikt men det blir ingen skillnad. Ska man ha en skillnad så måste man reagera proaktiv, då kan man inte agera efter att beslutet är fattat, säger hon.&nbsp;Riksdagspolitikern Helena Lindahl (C) har skrivit flera motioner i frågan. Hon betonar att det är viktigt att det skapas ett regelverk där alla markägare behandlas lika i stället för att det blir en fråga som avgörs av hur duktig den enskilda markägaren är på att förhandla.&nbsp;– Alla kanske inte vet i exakt vem man ska vända sig till eller hur man ska ta det vidare och det kan inte vara på det sättet att det ska bedömas olika i olika fall utan det behövs finnas någon gemensam princip, säger hon.&nbsp;

<h3>Matjord och ersättning</h3>För markägaren är det i princip omöjligt att själv ta vara på matjorden. Dels är risken att Trafikverket inte ger samma ersättning för marken och dels måste åkermarken först tas ur produktion vilket är anmälningspliktigt. Därefter är det också möjligt att ett täkttillstånd krävs.När Trafikverket övertar marken klassas den som vägmark varpå matjorden tillfaller entreprenören och kan schaktas bort.&nbsp;Markägare har rätt till en ersättning som motsvarar fastighetens marknadsvärdeminskning med ett påslag om 25 procent, dessutom ska ersättning också ges för annan skada som uppkommer. Exempel på en sån skada kan vara om mindre mängder foder kan produceras och foder framöver i stället måste köpas in.&nbsp;

<h3>Läs också:</h3><a href="https://www.atl.nu/motorvagen-klyver-hans-gard-i-tva-delar">Motorvägen klyver hans gård i två delar</a><a href="https://www.atl.nu/trafikverket-om-kritiken-av-motorvagsbygget">Trafikverket: ”Alla ska få bra ersättning för marken”</a>

När bördig åkermark försvinner i samband med infrastrukturprojekt förlorar lantbrukarna rätten till den viktiga matjorden.&nbsp;I stället för matproduktion används den till bullervallar, slänter eller säljs vidare.&nbsp;– Vi hade velat förbättra sämre marker med den, säger Ture Svensson, lantbrukare och markägare strax utanför Jämjö.&nbsp;

Värdefull jord blir fyllnad i slänter och vallar.

Lantbrukare förlorar rätten till matjorden

Växtodling

Värdefull jord blir fyllnad i bullervallar och slänter.