Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 januari 2018

    Volvos 22-serie fyller jämt

    Volvo BMs hybridserie med importerade transmissioner och motorer fyller 40 år. Lantbrukaren Peter Parneborg har ett exemplar av jubilaren och delar ut både ros och ris.

    Peter Parneborg brukar 300 hektar och har över 200 dikor plus ungdjur på gården i Bollnäs. I maskinlistan finns moderna traktorer men han har också en kär gamling. En Volvo BM 2254 från 1980. Traktorn kommer till nytta när hästarna behöver nytt foder och får då lasta småbalar.

     Peter Parneborg är glad att han har sin Volvo BM 2254. Han minns modellen från sin barndom och använder traktorn till lättare sysslor.
    Peter Parneborg är glad att han har sin Volvo BM 2254. Han minns modellen från sin barndom och använder traktorn till lättare sysslor. FOTO: Peter Parneborg

    – Man måste ha intresse för den och tycka att det är kul, säger han som förklaring till varför han har kvar en Volvo BM traktor med växellåda från International-Harvester (IH) och motor från Perkins.

    Intresset för de svenska traktorerna har han sedan länge och de fyrhjulsdrivna modellerna är populärast. En T 814 står på önskelistan och en Volvo BM Valmet 2105 finns redan. Men modellerna 2204 och 2254 som kom ut 1979, ett år efter 2200 och 2250, var långt ifrån den vanliga BM-traktorn som bönderna hade vant sig vid. Det man gjorde här i Sverige var i stort sett hytten och motorhuven. Framaxeln till 2254:an kom från Japan. Den axeln har Peter Parneborg fått lägga en del arbete på och han har också tappat hjulen två gånger. Men möjligheten till fyrhjulsdrift uppskattas.

    – En Volvo BM 2254 är ingen mirakeltraktor, det säger Peter Parneborg. Han vill inte rekommendera någon av sina bekanta att köpa en likadan.

     Fyrhjulsdriften till de mindre modellerna i Volvo BMs sortiment fick byggas ihop av japanska delar tillsammans med en IH-transmission.
    Fyrhjulsdriften till de mindre modellerna i Volvo BMs sortiment fick byggas ihop av japanska delar tillsammans med en IH-transmission.

    Vad är det bästa med en 2254?

    – Den är liten, smidig och lätt. Lättkörd, använder den när vi staplar in hö på skullen.

    Finns det något som inte är bra med den?

    – Det är framaxeln, den får man var försiktig med. Jag har inte bekymmer med den nu för jag har svetsat fast lagermuttrarna på den, så nu har jag slutat tappa hjulen i alla fall. Jag pratade med en gammal mekaniker. Problemet är känt. Den är klen i spindlarna också.

     Ergonomin förbättrades när föregångaren T 500 introducerades på marknaden. Då fick föraren hängande pedaler och en fristående hytt.
    Ergonomin förbättrades när föregångaren T 500 introducerades på marknaden. Då fick föraren hängande pedaler och en fristående hytt. FOTO: Peter Parneborg

    En del ägare av föregångaren till 22-serien, alltså T 500, klagade på att länkaget som överför växelspakens rörelser till IH-transmissionen krånglade och att man kunde få i två växlar samtidigt. Men Peter Parneborg har inte upplevt de problemen på sin 2254.

    – Det är ett bättre länkage på den här. Men grannen hade en T 500 och han fick knacka på länkaget.

    Är 2254 en riktig Volvo BM?

    – Är andra traktorer riktiga traktorer? Det finns en Valtramotor i Ferguson. Det är samma bakände i New Holland och i Case IH. Perkins är inte min favorit och visst är det en hybrid. Men nog ska man väl räkna den som en BM. Den är ändå monterad här och byggd i Eskilstuna.

    LÄS OCKSÅ: Volvo:s värsting 35 år och i skick som nyLÄS OCKSÅ: Testar suget efter BM:s tungviktareLÄS OCKSÅ: Nu säljer han sin BM-10ATL-TV: Han byggde fyrhjulsdrift på sin BM 700LÄS OCKSÅ: Volvo BM-traktor gick för drömsumma

    Volvo BM:s samarbete med IH

    1973 kom Volvo överens med IH om ett samarbete. Den ursprungliga planen var att ta fram fyra nya transmissionsenheter kallade A, B, C och D. Man började med A som skulle bli T 500. Transmissionen till A skulle komma från IH 574 tillverkad av IH i England. Till de andra enheterna diskuterade man om IH-modellerna 454, 824 och 1066 kunde användas men endast A kom i tillverkning.

    Med T 500 fick man in en synkroniserad transmission och en mer ergonomisk förarplats i traktorerna. Samtidigt kunde man minska bullret och öka servicevänligheten.

    Efterföljarna till T 500 blev 22-serien med fyra modeller. 2200 och 2250 kom 1978 medan de fyrhjulsdrivna 2204 respektive 2254 kom 1979.

    2204 och 2254 fick en driven framaxel från Japan, av märket Kimco. Axeln saknade navreduktioner med planetväxlar vilket minskade den möjliga belastningen på framaxeln. Volvo BM tryckte på för att öka kapaciteten. Minst fyra tons belastning ville man att den skulle klara. Fyrhjulsdriften kunde manövreras med en elektro-hydraulisk koppling.

    Volvo BMs och IHs avtal om samarbete skapade förutom T 500 över 5 000 tillverkade traktorer i 22-serien som avslutades 1981.

    FAKTA – 2200 och 2204

    Motor: Fyrcylindrig Perkins 4.236. D 39 T i Volvo BMs märkning.

    Cylindervolym: 3,86 liter.

    Effekt: 56 hästkrafter DIN.

    Max vridmoment: 22,2 kpm vid 1 400 varv per minut.

    Växellåda: Mekanisk synkroniserad. 8 växlar framåt, 4 bakåt. 16 framåt och 8 bakåt med snabbväxel.

    Hydraulsystem: Lyftkraft i kopplingspunkterna, 1 850 kp.

    Vikt: 2200: 2 945 kilo. 2204: 3 280 kilo.

    2250 och 2254

    Motor: Fyrcylindrig Perkins 4.236. D 39 T i Volvo BMs märkning.

    Cylindervolym: 3,86 liter. Effekt: 68 hästkrafter DIN.

    Max vridmoment: 25,4 kpm vid 1 400 varv per minut.

    Växellåda: Mekanisk synkroniserad. 8 växlar framåt, 4 bakåt. 16 framåt och 8 bakåt med snabbväxel.

    Hydraulsystem: Lyftkraft i kopplingspunkterna, 2 220 kp.

    Vikt: 2250: 3 130 kilo. 2254: 3 315 kilo.

     Volvo BM 2254 såldes även i bland annat Holland, där uppskattade man särskilt den svenska hytten. Den var också nästan det enda som gjordes i Sverige.
    Volvo BM 2254 såldes även i bland annat Holland, där uppskattade man särskilt den svenska hytten. Den var också nästan det enda som gjordes i Sverige. FOTO: Peter Parneborg

    Antal tillverkade och tillverkningsår:

    2200: 1 819. 1978-1981.

    2250: 1 960. 1978-1981.

    2250 Industri: 90. 1978-1981.

    2204: 320. 1979-1981.

    2254: 865. 1979-1981.

    Totalt: 5 054

    Källa: Från Munktells till Valmet och Volvo CE arkiv

    Relaterade artiklar

    Till toppen