Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 oktober

    Här är algen som ska minska metanutsläppen

    Stockholm

    Algtillskott till kor ska kunna reducera metanutsläppen med upp till 90 procent, menar det svenska startupföretaget Volta Greentech. De arbetar just nu med att skala upp produktionen av mineralfodertillskottet – på sikt är målet få ut det till alla svenska lantbrukare.

     Leo Wezelius, medgrundare Volta Greentech och Dr. Ioannis Dogaris, Senior Research Engineer. Algerna heter Asparagopsis taxformis.
    Leo Wezelius, medgrundare Volta Greentech och Dr. Ioannis Dogaris, Senior Research Engineer. Algerna heter Asparagopsis taxformis. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    – I dag får många lantbrukare utstå kritik för klimatpåverkan, särskilt kopplat till nötkreatur. Med den här lösningen ser vi att det inte behöver vara så. Tvärtom kan det bli en möjlig inkomstkälla för lantbrukare i framtiden, säger Leo Wezelius, som är en av grundarna.

     Leo Wezelius, medgrundare Volta Greentech. På laboratoriet vill man få fram ett sjögräs som har så hög halt av bromoform som möjligt, ett ämne som minskar metanbildning i kons magar.
    Leo Wezelius, medgrundare Volta Greentech. På laboratoriet vill man få fram ett sjögräs som har så hög halt av bromoform som möjligt, ett ämne som minskar metanbildning i kons magar. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    I början av förra året skrev ATL om start-up företaget Volta Greentech för första gången. Det var den dåvarande studenten Fredrik Åkerman som börjat intressera sig för hur algsorten Asparagopsis kan reducera kors metanutsläpp. I algen finns nämligen en aktiv substans vid namn bromoform som ”kapslar in” metan. Genom att tillföra ett litet tillskott på alger i foderstaten för kor, ska man kunna minska metanutsläppen kraftigt, sa han då.

     Laboratoriet på Karolinska Institutet är fullt av alger i olika livsfaser där man undersöker hur man på bästa sätt kan få algen att växa snabbare.
    Laboratoriet på Karolinska Institutet är fullt av alger i olika livsfaser där man undersöker hur man på bästa sätt kan få algen att växa snabbare. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    ”En enkel process”

    En utmaning är att producera algerna i större skala. Företaget har därför utökat sin verksamhet under året och i Lysekil står en algfabrik klar för att producera större mängder alger. Samtidigt bedriver företaget forskning på Karolinska Institutet för att säkerställa hur man på bästa sätt kan framställa algerna med så lite klimatavtryck som möjligt.

    – Här i labbet arbetar vi med att få fram hur man tillverkar algen på bästa sätt och får den att växa snabbare. Vi undersöker bland annat hur olika näringshalter, temperaturer, salthalter och ljus påverkar tillväxten, sedan tar vi med det receptet till fabriken i Lysekil, säger Leo Wezelius.

    När algerna vuxit klart torkas de och granuleras för att sedan blandas in i mineralfodret – en enkel process enligt Leo Wezelius.

    – Blandar man i ungefär 100 gram per dag och ko så finns potential att minska metanutsläppen med 60-90 procent, det handlar om ungefär 5,8 procent av Sveriges totala utsläpp, säger han och visar upp en liten burk med torkade alger.

     Algen torkas och granuleras för att enkelt blandas i kornas mineralfoder.
    Algen torkas och granuleras för att enkelt blandas i kornas mineralfoder. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    Tidigare rapporter visar även på en ökad tillväxt med över 20 procent på biffdjur som utfodrats med fodertillskottet.

    – Det här beror på ökad foderomvandling och att energin i matsmältningen som går till att producera metan, nu används till att göra djuren mer produktiva, säger Leo Wezelius.

    Tester pågår

    Studier kring alger som fodertillskott har gjorts bland annat i Australien och USA med bevisad effekt för metanreducering. Nu handlar det om att studera om algerna fungerar på just svenska foderstater.

    Volta Greentech samarbetar därför med Lantmännen för att undersöka hur algtillskottet fungerar i praktiken hos svenska mjölkkor. Försök genomförs just nu på Lantmännens försöksgård Nötcenter Viken där 24 av gårdens 400 kor nu tillhör en särskild försöksavdelning.

    – Tidigare studier har redan bevisat algens effekt i form av metanreduktion, nu ligger fokus på att säkerställa mjölkkvaliteten, säger Leo Wezelius.

     Asparagopsis är en tropisk alg som förekommer både i kallare och varmare vatten.
    Asparagopsis är en tropisk alg som förekommer både i kallare och varmare vatten. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    Ska kunna öka lönsamheten

    Målsättningen är att möjliggöra att alla Sveriges lantbrukare ska ha tillgång till algtillskottet. För att det skall bli verklighet krävs en affärsmodell som skapar incitament för lantbruket att använda det.

    Under nästa år kommer Volta Greentech därför tillsammans med dagligvaruhandeln lansera produkter mot konsumenter med premium för minskade metanutsläpp.

    – Vårt mål är att detta ska bli en möjlighet för lantbrukare att öka lönsamheten och samtidigt minska klimatutsläpp. Mjölkpriserna är låga som de är, kostanden för algtillskottet hamnar därför på konsumenterna och varumärken längre upp i värdekedjan, säger Leo Wezelius.

     Genom att odla algen på land får forskarna full kontroll på alla olika parametrar som får algen att växa snabbare och samtidigt behålla näringen.
    Genom att odla algen på land får forskarna full kontroll på alla olika parametrar som får algen att växa snabbare och samtidigt behålla näringen. FOTO: Ellinor Eke-Göransson

    FAKTA: Volta Greentech

    Grundat och grundare: 2019 av Leo Wezelius, Fredrik Åkerman och Angelo Demeter.

    Bolagsform: Aktiebolag.

    Aktuella med/produkt: Algfodertillskott.

    Så minskar algerna metanutsläppet: En ko släpper ut mellan 300 och 600 liter metan per dag. I algen finns en aktiv substans vid namn bromoform som ”kapslar in” metan. Algerna låser upp mer energi från att producera metan som i stället går till att smälta fodret.

    Relaterade artiklar

    Till toppen