Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 november 2020

    Viltstammarna växer – ungskogarna minskar

    Viltstammarna växer samtidigt som arealen med foderproducerande ungskog minskar i landet framöver, enligt Skogsstyrelsens prognos. Det betyder att riskerna för skador ökar.

     Fler jägare borde oroa sig över prognoserna om mängden foder, tycker Daniel Hedlund, Sveaskogs jakt- och klövviltsansvarige i Bergslagen.
    Fler jägare borde oroa sig över prognoserna om mängden foder, tycker Daniel Hedlund, Sveaskogs jakt- och klövviltsansvarige i Bergslagen. FOTO: Niels Christian Vilmann

    Med fler munnar att mätta i skogen blir det extra knapert de närmaste åren.

    Arealerna med foderproducerande ungskog väntas minska med 3 procent i Sverige de kommande åren, enligt Skogsstyrelsens foderprognos, som görs med hjälp av satellitbilder där avverkningar och föryngringar kartläggs.

    Kurvan pekar nedåt

    Regionalt pekar kurvan brant nedåt i områden som Kronoberg, Skåne och Örebro. Ser man till större regioner är det bara södra Norrland som har ökade fodermängder, enligt prognosen.

    – Det kommer att innebära att skadorna ökar i skogen om man inte anpassar viltstammarna, säger Christer Kalén, viltexpert på Skogsstyrelsen som arbetar med foderprognoserna.

    SE OCKSÅ: Kronhjort tvingar fram för tidig avverkning:

    Fler jägare borde oroa sig över prognoserna om mängden foder, tycker Daniel Hedlund, Sveaskogs jakt- och klövviltsansvarige i Bergslagen.

    – Vi är bekymrade då det är flera älgskötselområden i vårt område som vill öka på de totala viltstammarna. Men tittar man på Örebro län så minskar arealen foderproducerande ungskog med knappt 8 procent under de kommande åren, säger han och understryker att viltstammarna måste anpassas till läget.

    – Det är viktigt så att markägare både vågar och lyckas med att föryngra skogen med tall på tallmark.

     Christer Kalén, viltspecialist Skogsstyrelsen och David Hedlund, viltexpert Sveaskog.
    Christer Kalén, viltspecialist Skogsstyrelsen och David Hedlund, viltexpert Sveaskog. FOTO: Skogsstyrelsen/privat

    Ökad avskjutning

    Skogsstyrelsen anser att avskjutningen måste öka men att det är ont om foder beror också på att det sattes alldeles för lite tall i landet för tjugo år sedan. Då satte många gran där det borde ha varit tall för att klara sig från älgbetning efter råd från både myndigheter och bolag.

    Det är stora områden där det i dag knappt finns något sly eller annat som viltet kan äta.

    Tomas Andersson, Södras viltexpert, är mycket orolig över läget i Götaland och befarar stora skador om inte viltstammarna minskar.

    – Det är bråttom! Vi var nere på 2–3 procent föryngringar med tall runt millennieskiftet. Vi borde ha legat på nästan 35–40 procent i Östra Götaland till exempel. De här skogarna kommer vi att ha med oss i en generation. Det är stora ytor där vi inte skapar lika mycket foder till viltet som vi hade gjort om vi hade haft tallskog i stället för gran på dessa arealer.

    LÄS MER: Kronhjortarna förstör skogsekonomin

    Nu sätter skogsägare och bolag mer tall igen och förra året minskade älgbetesskadorna något. Men det värsta är inte över och nya utmaningar kan komma i en övergångsperiod, menar Christer Kalén.

    – Det är bra att vi får en ökad andel tall. Det hjälper till att minska skadorna. Men det blir samtidigt ännu viktigare att hålla i hjortdjursstammarna nu för reproduktionen gynnas ju av detta.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen