Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 juni

    Bättre kunskap om jordens mikroliv krävs

    Slätte Gård, Töreboda

    Lantbruket har alla verktyg för öka mullhalten, binda mer kol i marken och bli klimatpositivt.

    – Men då måste vi ta bättre hand om det mikroliv som finns i jorden, säger den dansk-tyske rådgivaren Martin Beck.

     Martin Beck, dansk rådgivare, som uppmanade till större fokus på jordens mullhalt.
    Martin Beck, dansk rådgivare, som uppmanade till större fokus på jordens mullhalt. FOTO: Marcus Frennemark

    Även växtodlingsbonden har en omfattande djurhållning att förhålla sig till. Markens mikrobiologiska liv motsvarar 20-30 kor/djurenheter per hektar och kunskapen om det är ännu bristfällig.

    Mullhalten ökar inte som förväntat inom det ekologiska lantbruket och det tyder på att något görs fel, menade Martin Beck när han talade på Slätte ekodag:

    – Alla ekologer känner igen fenomenet. Vi har för mycket jordbearbetning och för lite svart jord, säger han.

    Jordens biologiska innehåll består bland annat av bakterier och svampar där bakterierna är nedbrytande, medan svamparna bygger mull. Och det är svamparna som inte jordbruket tar hand om på bästa sätt. De måste stimuleras för att mullhalten ska kunna öka.

    Jordens svampliv behöver konstant tillgång på mat, det vill säga gröna växter.

    Plöjning som en tsunami

    Intensiv jordbearbetning för att bekämpa rotogräs påverkar förhållandet mellan bakterier och svampar. En plöjning kan jämföras med en tsunami för jordens mikroliv. Resultatet kan bli att ogräsproblemet förvärras. Många ogräs trivs dessutom bra i jordar med lågt svampinnehåll.

    Svamplivet i marken gynnas när fältet är grönt och bevuxet så stor del av året som möjligt. En mångfald av arter i fältet är också bra, olika växter har varierande rotdjup.

    Betande djur är gynnsamt för markens mikroliv, men det ska vara en styrd, intensiv betning med många djur per hektar under en begränsad tid så att inte växterna betas för hårt.

    – Kanske hundra kor per hektar under tolv timmar, sedan flyttas de till nästa fålla, säger Martin Beck.

    Gödseln behöver katalysator

    Om den organiska gödseln som tillförs jorden dessutom behandlas med ett preparat som höjer den biologiska aktiviteten i gödseln, så blir effekten ännu högre. Obehandlad, rå gödsel innehåller ingen energi för mikrolivet och får en negativ verkan på obevuxen jord.

    Martin Beck ser det som realistiskt att höja jordens mullhalt med 0,2-0,3 procentenheter per år. Varje procentenhet mull i marken motsvarar 25 ton kol per hektar eller 100-125 ton koldioxid per hektar.

    – Vi har alla verktyg för att öka mullhalten och bli klimatpositiva samtidigt som vi får en jord som fungerar bättre. Det är en win-win-win-situation, säger Martin Beck.

     Slätte Ekodag bjöd på ömsom sol, ömson regn.
    Slätte Ekodag bjöd på ömsom sol, ömson regn. FOTO: Marcus Frennemark

    Slätte ekodag

    Ekodagen är en kombination av föreläsningar, fältvandring och maskinutställningar. Den arrangeras av Slätte Gård och Ekoweb sedan 2011.

    Slätte Gård är Sveriges största ekologiska växtodlingsföretag och drivs av Emil och Therese Olsson.

    Hälften upplever god lönsamhet

    Under Slätte ekodag presenterades den första ekologiska lantbruksbarometern, där 600 ekobönder har intervjuats av Sifo. Hälften av de tillfrågade upplever att de har god lönsamhet i sin verksamhet, hälften uppfattar lönsamheten som dålig. I den ”stora” lantbruksbarometern, som ska spegla situationen för samtliga lantbrukare, upplever 34 procent av lantbrukarna att lönsamheten är bra.

    Relaterade artiklar

    Till toppen