Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 16 april

    Vildsvinen största hotet mot hans gård

    TRANÅS

    Bengt Jakobsson i Tranås förlorar 100 000 kronor om året i lantbruket på grund av vildsvinsskador. Den gångna vintern har djuren även bökat i granskogen och nu är han rädd att hela beståndet får rotröta.

    Det är bråda dagar på gården utanför Tranås. Den har 150 mjölkkor och stutuppfödning och drivs av Bengt Jakobsson och hans söner Alexander och Adam. De brukar 200 hektar åker och bete och har fullt upp med förberedelserna inför vårbruket.

    – Men det här med vildsvinen är en så viktig fråga så då har jag tid, säger Bengt Jakobsson när ATL kommer på besök.

     "Grisarna borde hägnas in i skogen om man vill ha exklusiva jakter på dem", tycker Bengt Jakobsson som är mjölkbonde utanför Tranås.
    "Grisarna borde hägnas in i skogen om man vill ha exklusiva jakter på dem", tycker Bengt Jakobsson som är mjölkbonde utanför Tranås. FOTO: Birgitta Sennerdal

    Enligt en studie från SLU kostade vildsvinsskador lantbrukare totalt 1,1 miljarder kronor under 2015. Den genomsnittliga kostnaden var 29 000 kronor per lantbrukare. Lantbrukare i Småland är hårdast ekonomiskt drabbade, och Bengt Jakobsson uppskattar kostnaden till mycket högre.

    – Det senaste året är kostnaden cirka 100 000 kronor i minskat foder och ökade maskinkostnader, säger han.

    Valt bort favoritmaten

    På gården odlas vall och helsädesensilage. Allt går i princip åt som foder åt de egna djuren på den Kravcertifierade gården. Foderböna odlades till för några år sedan, men eftersom den är något av vildsvinets favoritmat har Bengt Jakobsson varit tvungen att sluta.

     Vildsvinen tycker om att böka och gyttjebada, med översvämmade diken som följd.
    Vildsvinen tycker om att böka och gyttjebada, med översvämmade diken som följd. FOTO: Birgitta Sennerdal

    – Man kan göra lite för att anpassa, men egentligen måste man få odla det man vill och behöver, säger han.

    Vi lämnar den uppbökade vallen där gården normalt får in 40 ensilagebalar, men där det nog bara blir hälften så många i år.

    Den gångna vintern har Bengt Jakobsson även upptäckt skador på skogen. På ungefär ett hektar 40-årig granskog ser det ut som om någon gått med en jordfräs mellan träden.

     Här brukar Bengt Jakobsson skörda 40 ensilagebalar. Efter vildsvinens bök blir det nog bara hälften så många i år.
    Här brukar Bengt Jakobsson skörda 40 ensilagebalar. Efter vildsvinens bök blir det nog bara hälften så många i år. FOTO: Birgitta Sennerdal

    – Det är ju flackrot på gran och när de blottläggs eller skadas blir det lätt rotröta i granarna. Det är jag säker på att det blir här och då får vi ju ta ner det i förtid, säger Bengt Jakobsson.

    Inget jaktintresse

    Han är noga med att påpeka att det inte finns någon åtel i närheten. Jaktlagen runtomkring vill inte bygga upp någon vildsvinsstam och är egentligen inte särskilt intresserade av att jaga vildsvin. Bengt Jakobsson har fått engagera en särskild jägare bara för att hålla undan vildsvinen. Ändå ökar skadorna.

     Här brukar Bengt Jakobsson skörda 40 ensilagebalar. Efter vildsvinens bök blir det nog bara hälften så många i år.
    Här brukar Bengt Jakobsson skörda 40 ensilagebalar. Efter vildsvinens bök blir det nog bara hälften så många i år. FOTO: Birgitta Sennerdal

    – Grisarna borde hägnas in i skogen om man vill ha exklusiva jakter på dem, säger Bengt Jakobsson.

    Vid köksbordet hemma hos familjen Jakobsson blir det en diskussion om hur vildsvinen ska hanteras. Sonen Alexander som är engagerad inom LRF säger att ett sätt är att skapa ett ersättningssystem till drabbade lantbrukare. Men Bengt Jakobsson tror det blir för krångligt.

    Han tror inte heller att det hjälper att minska vildsvinsstammen. Eftersom djuren rör sig i flock blir enskilda lant- och skogsbrukare alltid hårt drabbade om det finns vildsvin.

    – Jag vill att vildsvinen ska utrotas. Det är dags att sätta stopp. Vi har dåliga mjölkpriser och det ena med det andra, men det här är värre, säger han.

    Fakta

    Det finns inte mycket forskning kring vildsvinsskador på skog. I en SLU-studie från 2009 konstaterades att skogsägare är oroliga för framtida rötangrepp som följd av dagens skador på rötter och stammar. De flesta problem som rapporterades gällde dock skogsbilvägar. Vildsvinens vana att gyttjebada i diken upplevs också som ett problem eftersom vägtrummor ibland sätts igen med översvämning som följd.

    2010 gjorde Södra en litteraturstudie om vildsvinsskador på skog och Södra har beslutat att stödja mer forskning på området. Men ingen ny, större studie har genomförts, eftersom det helt enkelt inte funnits något intresse från forskarhåll.

    – Den osäkerhet vi har kring det här skulle motivera en studie. Men det har inte kommit in någon ansökan till Södra om forskningsmedel på det här området, säger Göran Örlander på Södra.

     Den här vintern har vildsvin bökat i skogen och Bengt Jakobsson håller upp frilagda granrötter. Nu är han rädd för röta i det 40-åriga beståndet.
    Den här vintern har vildsvin bökat i skogen och Bengt Jakobsson håller upp frilagda granrötter. Nu är han rädd för röta i det 40-åriga beståndet. FOTO: Birgitta Sennerdal

    Till toppen