Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk Uppdaterad 16:30

    Enorma skillnader i Nordens vildsvinspopulationer

    I Norge menar många att Sverige tappat kontrollen över vildsvinssituationen. Samtidigt växer oron när fler djur tar sig in i landet från den svenska sidan.

    – Bilden är att Sverige inte har kontroll över situationen, säger viltexperten Finn Erlend Ødegård.

     Vildsvin.
    Vildsvin. FOTO: Lars Johansson

    Varje höst tar sig nya vildsvin från Sverige in över gränsen till Norge. De tros komma via de värmländska skogarna i huvudsak och de är knappast välkomna. I Norge är målet att ha så få vildsvin på ett så litet område som möjligt.

    – Men om vi klarar att stoppa vildsvinen, det vet vi inte ännu. Men vi försöker verkligen, säger Finn Erlend Ødegård, viltexpert vid Bondelaget, Norges största lantbrukarorganisation.

    Jämfört med Sverige är de norska vildsvinen försvinnande få, runt 1 000 djur tros finnas vilt i landet. Men de räknas som en invasiv art och jägarna får skottpengar för fällda vildsvin.

    Än så länge är jägare och bönder ganska överens om att vildsvinen måste stoppas för att undvika sjukdomar som afrikansk svinpest, enligt Finn Erlend Ødegård:

    – Det finns två stora skillnader mellan Norge och Sverige. I Sverige finns en annan tradition av att utfodra vilt. Och det finns också många större herrgårdar som arrangerar jakter och får inkomst av det.

     Finn Erlend Ødegård.
    Finn Erlend Ødegård. FOTO: Privat

    Norrmännen ser med oro på att Sverige inte beslutat om ett maxantal på vildsvin eller vill begränsa utbredningen mer. För ett par år sedan varnade norska myndigheter för att den norska stammen snabbt kan växa till 40 000 individer om inga åtgärder vidtas.

    Ökar i Finland

    Även i Finland ökar vildsvinen och uppemot 3 400 vildsvin kan finnas i landet enligt Naturresursinstitutet. De är ovälkomna gäster eftersom djur vandrar in från baltländerna och Ryssland, länder som drabbats av afrikansk svinpest.

    – Populationerna i Norge och Finland liknar varandra. Och om man väl har fått in dem pekar mycket på att stammen kan öka ganska kraftigt. De har också lättare och lättare att klara sig i och med ett varmare klimat, säger Per Hansson, projektledare på Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ), som är ett organ under Nordiska ministerrådet.

    Gemensam hållning

    Han leder ett projekt där de nordiska länderna ska sammanställa hur de förvaltar vildsvinsstammen på olika sätt och vilka problem de ser.

    – Det behövs som en grund för vad man kan göra gemensamt i de nordiska länderna. Hur kan vi ha liknande regler, hur kan vi hjälpas åt när det gäller ställningstaganden och policy? säger Per Hansson om arbetet som presenteras i sommar.

     Per Hansson.
    Per Hansson. FOTO: SLU

    Skillnaderna mellan länderna är stora. Danmark står för total nolltolerans, med en gallergräns mot den tyska sidan och intensiv jakt på de grisar som tar sig in i landet. Färre än fem djur tros nu finnas i landet.

    Sverige har gått en annan väg. De vilda vildsvinen var få när riksdagen 1987 beslutade att vildsvinet åter skulle räknas till den svenska faunan. 1990 fälldes 300 vildsvin i Sverige – knappt 30 år senare var siffran 112 000, enligt Naturvårdsverket.

    Jakt räcker inte

    Av alla vildsvin som tros leva vilt i Norden finns nära 99 procent i Sverige.

    – Bilden man har i Norge är att Sverige inte har kontroll över situationen och att det inte räcker till med jakten, säger Finn Erlend Ødegård.

    Han fortsätter:

    – Vi accepterar att Sverige har en annan hållning men hade gärna sett att Sverige tog ett annat grepp och reducerade sitt vildsvinsbestånd.

    Sveriges nationella mål för vildsvinsförvaltningen:

    År 2025 är antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade färre än 3 000 per år. Nuläge: Cirka 7 500 olyckor/år.

    År 2025 har kostnaderna för vildsvinens skador på jordbruksgrödor halverats och är lägre än 500 miljoner kronor per år. Nuläge: Cirka 1 miljard kronor/år.

    År 2025 har insatserna för att reducera skador på enskilda och offentliga anläggningar såsom trädgårdar, idrottsanläggningar och kyrkogårdar, ökat.

    År 2025 är svenskt vildsvinskött i större utsträckning än 2019, en del av det kött som finns i handeln och som serveras i offentlig sektor.

    Förenklad försäljning av vildsvinskött och nya metoder för att inventera skador i jordbruket beskrivs som två viktiga åtgärder för att nå målen.

    Läs mer: Tre bönder om hur de bekämpar vildsvinenLäs också: Skarpare åtgärder mot vildsvinen

    ATL TV: Stängslet som ska skydda Danmark från afrikansk svinpest

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen