Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 29 juni 2018

    Växtvärk symptom på låga priser

    Den växtvärk som framkommer i LRF Mjölks undersökning är ett symptom på den strukturomvandling mjölkbranschen genomgått de senaste 20-30 åren. Mjölkgårdarna blir färre men större – en utveckling som påskyndats av de låga mjölkpriserna och den låga lönsamheten, konstaterar ATL:s reporter Oskar Schönning.

    Det brukar sägas att det bara finns två sätt att tjäna pengar – genom hög lönsamhet eller genom stor volym. Om man rensar för inflationen har mjölkpriset fallit ganska konstant sedan 1970-talet. Utvecklingen tog fart på 1990-talet då stöden gjordes om och från den tidpunkten är det logiskt att ladugårdarna också började växa.

    För om man vill ha samma slant kvar i näven när alla kostnadsbesparingar är gjorda finns inget egentligt alternativ när intäkterna per enhet minskar. Till detta ska läggas en teknikutveckling och en kulturförändring där stora, moderna ladugårdar alltmer setts som ett ideal i branschen.

    I dag är många gårdar mer att betrakta som mindre industrier och som viktiga arbetsgivare för långt fler än mjölkföretagarna själva. Fler och fler politiker inser det och om inte LRF lyckas driva igenom åtminstone några av punkterna på böndernas önskelista under valrörelsen vore det närmast oskickligt.

    För den enskilda bonden gäller det att fortsätta att skruva på affären. Går det att använda marken mer effektivt? Går det att lösa foderbehovet på nya sätt? Eller går det rentutav att ta bättre betalt för mjölken? Här har styrelserna i kooperationerna ett tungt ansvar. Och dit är det val varje år.

    LÄS OCKSÅ: Han behöver 100 hektar tillLÄS OCKSÅ: Brist på mark hindrar mjölkbönder att växaLÄS OCKSÅ: Dags för kriskommisson om mjölken

    Relaterade artiklar

    Till toppen