Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 maj 2018

    Vatten ska säkra Sveriges livsmedelsproduktion

    Klimatförändringar och vattenbrist har gett Jordbruksverket anledning att sätta vattenfrågan under lupp.

     Vi måste täckdika mer för att åkermarken ska klara framtida klimatförändringar.
    Vi måste täckdika mer för att åkermarken ska klara framtida klimatförändringar. FOTO: Bengt Andersson

    Bara 3 procent av den totala vattenanvändningen i Sverige går åt till jordbruket och används främst för bevattning av grödor och för djurhållning. Att vatten är a och o för att man ska kunna producera livsmedel är ingen nyhet. Och klimatförändringarna i världen och den vattenbrist som har oroat lantbrukare de senaste åren har gett Jordbruksverket anledning att sätta vattenfrågan under lupp.

    För att svensk livsmedelsproduktion, enligt livsmedelsstrategin, ska öka fram till 2030 krävs mer kunskap om jordbrukets vattenbehov, hävdar Jordbruksverket efter att på uppdrag av regeringen ha analyserat jordbrukets vattenförsörjning. Dessutom måste Sveriges jordbrukare bli bättre på att planera sin vattenförsörjning, till exempel genom utökad täckdikning.

    Mer investeringar behövs

    Trots att drygt en femtedel av åkerarealen har bristfällig dränering täckdikas mindre än en halv procent av åkerarealen varje år. Enligt Jordbruksverket borde de årliga investeringarna i täckdikning bli två till tre gånger större för att åkermarken ska klara framtida klimatförändringar.

    Vidare bör landets jordbrukare själva se över förutsättningarna för effektivare vattenanvändning och vattenuttag, inte minst i områden där det är brist på vatten.

    Något annat som Jordbruksverket lyfter i sin rapport är behovet av ökad avvattning. Enligt verket är avvattningen av den svenska jordbruksmarken redan eftersatt och klimatförändringar i form av längre växtsäsong, ökad nederbörd, mindre tjäle och längre torrperioder påverkar dräneringsbehovet. Detta innebär ett ökat behov av avvattning.

    Regelverket för avvattning av all mark bör även ses över då det enligt Jordbruksverket är ett hinder för att klimatanpassa huvudavvattningen, skriver verket.

    LÄS OCKSÅ: Stabilare nivåer för grundvattnetLÄS OCKSÅ: Lantbruket står för en bråkdel av vattenförbrukningenLÄS OCKSÅ: 22 000 lantbruk i riskzonen

    Relaterade artiklar

    Till toppen