Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 november

    Svensk chark lyfts fram i ny köttguide

    Världsnaturfonden slår ett slag för svenska råvaror i sin senaste köttguide. Inte minst på charkuterisidan finns möjligheter för svenska lantbrukare, framhåller organisationen.

    – Svenska matproducenter skulle kunna kliva in här och ta hand om den ökande efterfrågan, säger matexperten Anna Richter.

     Med sin köttguide vill Världsnaturfonden (WWF) hjälpa konsumenter och exempelvis restaurangägare att hitta köttvaror med så liten miljöpåverkan som möjligt.
    Med sin köttguide vill Världsnaturfonden (WWF) hjälpa konsumenter och exempelvis restaurangägare att hitta köttvaror med så liten miljöpåverkan som möjligt. FOTO: Tomas Oneborg/SvD/TT

    Dansk kycklingklubba, svensk lammstek eller italiensk salami?

    Nu släpper Världsnaturfonden en ny version av sin köttguide, som ger köttet grönt, gult eller rött ljus beroende på miljöpåverkan.

    – Vi säger inte att alla ska bli vegetarianer. Det finns en naturlig plats för köttet på tallriken och i odlingssystemet. Men vi måste bli bättre på att ställa miljökrav och vi måste välja mindre men bättre kött när vi äter, säger Världsnaturfondens matexpert Anna Richert till TT.

    Därför släpper nu Världsnaturfonden (WWF) en uppdaterad version av sin köttguide, som ska hjälpa både konsumenter och exempelvis restaurangägare att välja köttvaror med så liten miljöpåverkan som möjligt.

    Finns som app

    Guiden finns i både pappersformat och som app. De olika köttslagen bedöms enligt fem kriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Varje punkt presenteras i form av ett trafikljus.

    Den som vill köpa kyckling kan till exempel se att importerad kyckling med märkningen ”EU-ekologiskt” får grönt ljus på tre punkter, medan en svensk kyckling utan miljömärkning bara får två gröna ljus. Kravmärkt svensk kyckling får däremot fyra gröna ljus; endast på punkten ”biologisk mångfald” blir det gult.

    För den som vill få en snabb överblick summeras dessutom alla punkter, så att produkten i sin helhet får antingen grönt, gult eller rött ljus. I ovanstående exempel blir det grönt ljus för både EU-kycklingen och den Kravmärkta svenska kycklingen – och gult ljus för den omärkta svenska kycklingen. Omärkt kyckling från exempelvis Danmark får rött ljus.

    – Rött ljus betyder att man ska undvika varan, eller ställa ytterligare krav och frågor. För det kan vara så att det företag som importerar köttet ställer högre krav än köttguiden visar. På så vis uppmuntrar vi företagen att vara tydligare mot konsumenterna och förklara hur de ställer sig, säger Anna Richert.

    Viss minskning

    I dag äter vi ungefär dubbelt så mycket kött per person som vi gjorde på 1970-talet. Men nu tycks något ha hänt – förra året minskade köttkonsumtionen en aning. Samtidigt har efterfrågan ökat på vissa typer av ost. Det kan till viss del vara som alternativ till kött, tror Anna Richert. Därför har WWF:s nya köttguide utökats.

    – Vi har tagit med flera av de ostar som ofta ersätter köttet, som halloumi, feta, mozzarella och chèvre. Det syns tydligt att de svenska ostarna får grönt ljus, till skillnad från övriga EU där framför allt djurhållningen är sämre, säger Anna Richert.

    Även för ost finns det utmaningar vad gäller bland annat klimatpåverkan, hög antibiotikaanvändning och brister i djurvälfärd, enligt WWF. I guiden bedöms osten enligt samma kriterier som köttet. Ost från Sverige och som är ekologisk är de bästa valen, enligt guiden, om inte företagen själva ställer högre krav för produktionen. Samtidigt får omärkt cypriotisk halloumi, grekisk feta och tysk hårdost rött ljus.

    Utmaningar med salami

    En annan nyhet i årets version av köttguiden är att den omfattar även griskött från EU-länder som Italien och Spanien. Därmed går det att bedöma olika typer av charkvaror, som enligt Anna Richert tidigare har gått under radarn.

    – Det finns utmaningar med till exempel serranoskinka och salami från de här länderna, om inte företagen ställer extra höga krav. En anledning är djurvälfärden, en annan att man i dessa länder ger djuren fodersoja som riskerar att leda till avskogning. Vi pekar på att svenska matproducenter skulle kunna kliva in här och ta hand om den ökande efterfrågan på sådana charkprodukter. Men då kanske de måste kallas för något annat, säger Anna Richert.

     Anna Richert är matexpert på WWF.
    Anna Richert är matexpert på WWF. FOTO: Saga Sandin/WWF/TT

    Kritik från Kött- och charkföretagen

    WWF:s nya köttguide har redan stött på kritik från intresseorganisationen Kött- och charkföretagen. De ser problem med att WWF bara granskar olika länders regelverk snarare än hur hållbara olika produkter i butik verkligen är.

    – Genom att inte bedöma enskilda produktkoncept missar WWF chansen att på riktigt ge konsumenterna en guide till de hållbara köttprodukterna i butik. Guiden missar viktiga hållbarhetsåtgärder och är helt enkelt inte en guide i linje med 2020-talets hållbarhetsfokus, säger Magnus Därth, vd på Kött- och Charkföretagen i ett pressmeddelande.

    Fakta: Köttätande i Sverige

    2018 var köttkonsumtionen i Sverige 83,5 kilo per person, vilket är ungefär dubbelt så mycket som på 1970-talet. Detta är mätt i slaktvikt. Mängden kött vi till slut stoppar i munnen är svårare att uppskatta, men beräknas ligga på 50–55 kilo per år.

    Dagens köttkonsumtion (slaktvikt) består av: 32,4 kilo griskött, 24 kilo nötkött, 22,1 kilo fågelkött, 1,8 kilo lammkött och 3,2 kilo ”övrigt kött”.

    Globalt står köttproduktion står för omkring 15 procent av de totala utsläppen av växthusgaser.

    Källa: Jordbruksverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen