Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 23 februari

    Varg i skånskt revir kopplas till två angrepp

    Nyheten om ett skånskt vargrevir oroar fårägare. Enligt Länsstyrelsen Skåne kan hanen i det nyetablerade vargparet knytas till två angrepp på skånska får.

     Skånsk varg fotograferad med viltkamera.
    Skånsk varg fotograferad med viltkamera. FOTO: Länsstyrelsen Skåne/TT

    Gun Persson driver Lillehemslamm med mannen Ingemar och sonen Jesper Persson. Familjen har ekologisk lammuppfödning och ett femtontal rödkullor. Gården ligger mellan Degeberga och Brösarp, i det område som tros utgöra vargarnas revir.

    – Det är bara att gilla läget, vi har ju inget att säga till om ändå. Vargen har passerat i trakten men som väl är har vi fåren inne nu, säger Gun Persson.

     ”Det är omöjligt att bedriva fårproduktion om vargar etablerar sig och tar djur”, säger Gun Persson.
    ”Det är omöjligt att bedriva fårproduktion om vargar etablerar sig och tar djur”, säger Gun Persson. FOTO: Privat

    Strövargar har rört sig i området tidigare år. 2012 och 2020 angrep varg flera får i närbelägna Ravlunda. De attackerna bidrog till att familjen Persson minskade besättningen från 225 tackor till dagens 130. Efter vargattacken 2012 satte de även upp rovdjursavvisande staket till 76 hektar naturbetesmark som gården arrenderar.

    – Men jag tror faktiskt att inte att stängslet hjälper om vargen vill in. Om det visar sig att våra får angrips under sommaren så kommer vi att avveckla lammuppfödningen och gå över till rödkullorna i stället, säger Gun Persson.

    Någon kilometer bort ligger Körsbärsgården som drivs av Lars Brorsson och hustrun Lena Sundgren-Brorsson. De hyr bland annat ut rum och har 27 tackor, men under senaste året har de tagit en paus från lammuppfödningen. Vargarna har siktats i grannbyar men hittills har de hållit sig borta från fåren som går ute året runt med tillgång till vindskydd.

    – Klart man känner sig orolig, vi går ut och räknar fåren varje dag. Eftersom de är omgivna av grannarnas hagar med hästar, kor och grisar hyser vi en svag förhoppning om att vargen inte ska känna fårlukten. Jag hoppas att vargarna kommer fram till att de trivs bättre norrut, säger Lars Brorsson.

     ”Att byta till rovdjursavvisande stängsel skulle bli kostsamt och kräva mycket arbete” säger Lars Brorsson.
    ”Att byta till rovdjursavvisande stängsel skulle bli kostsamt och kräva mycket arbete” säger Lars Brorsson. FOTO: Privat

    Länsstyrelsen Skåne har uppmanat djurägare att se över sina stängsel.

    – Vi vill inte att det ska uppfattas som att vi kommer med pekpinnar, men varg och får kan vara en jobbig kombination. Regeringen har beslutat att det ska finnas varg i Sverige så då är stängsling den åtgärd som djurägare kan ta till, säger Tom Espgård, som jobbar med jakt- och viltfrågor på Länsstyrelsen Skåne.

    Kopplas till två fårattacker

    Hanen i det revirmarkerande vargparet kan kopplas till två attacker på får i Skåne förra året.

    – Först till Hovdala i Hässleholms kommun den 7 november och sedan till Ravlunda i Simrishamns kommun den 10 november, säger Tom Espgård.

     ”Vi får in väldigt, väldigt mycket material från privatpersoner”, säger Tom Espgård om vargobservationerna.
    ”Vi får in väldigt, väldigt mycket material från privatpersoner”, säger Tom Espgård om vargobservationerna. FOTO: Privat

    I helgen kunde Tom Espgård även bekräfta en observation av en tredje vargindivid vid Skånes Fagerhult i norra Skåne.

    Enligt viltförvaltningsdelegationens riktlinjer kan länsstyrelsen besluta om skyddsjakt, men den diskussionen kan inledas först efter tre angrepp från en och samma varg. Jägareförbundet vill inte se att vargar etablerar sig i Skåne och får medhåll av LRF Skåne.

    – Vi tycker inte att Skåne är en lämplig plats för vargrevir, det rimmar inte med livsmedelsstrategin eftersom vi har mycket får i Skåne. Det blir svårt att öka livsmedelsproduktionen och samtidigt hantera varg, säger Hans Ramel, ordförande LRF Skåne.

     Hans Ramel, ordförande i LRF Skåne.
    Hans Ramel, ordförande i LRF Skåne. FOTO: Jonatan Jacobson

    Han menar att ett vargrevir kan leda till att jägare inte vågar släppa sina hundar, vilket kan innebära att framför allt vildsvinstammen ökar.

    – Jag tror också att det finns en risk för att fåruppfödare slutar vilket kan betyda att naturbetesmarker växer igen. Att sätta stängsel överallt är inte ekonomiskt försvarbart och det befintliga stödet räcker inte till, säger Hans Ramel.

    I så fall finns två alternativ kvar.

    – Man kan hålla djuren inomhus, men det är ingen hållbar lösning om det ens är tillåtet. Sedan ska djurägarna veta att man har rätt att freda sina djur, med våld om det krävs, enligt paragraf 28 i jaktförordningen, säger Hans Ramel.

     Vargspår i Skåne.
    Vargspår i Skåne. FOTO: Tom Espgård/Länsstyrelsen Skåne

    FAKTA: Vargreviret i Skåne

    Länsstyrelsen Skåne har konstaterat ett revirmarkerande vargpar, reviret har döpts till Linderödsåsen. Hanen kommer från Västmanland och honan från Östergötland.

    Enligt länsstyrelsen är det för tidigt att ringa in ett exakt geografiskt revir, men observationer har placerat vargarna söder om E22 i västra Skåne ner till Andrarum och Brösarp på Österlen. Vargarna kan hittills knytas till ett område som täcker cirka 10 000 hektar.

    Källa: Länsstyrelsen Skåne och Tom Espgård.

    FAKTA: Antal vargar i Sverige

    Den senaste varginventeringen som gjordes vintern 2019/2020 visade att det finns cirka 365 vargar i Sverige. Vargstammen ökade därmed jämfört med föregående vinter, då inventeringen visade på cirka 300 svenska vargar.

    Källa: Naturvårdsverket

    FAKTA: Jaktförordningen paragraf 28

    ”Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper tamdjur eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp, får åtgärder vidtas för att skrämma bort rovdjuret.

    Rovdjur som avses i första stycket får dödas av ett tamdjurs ägare eller vårdare för att skydda tamdjuret   

    1. när rovdjuret angriper och skadar tamdjuret eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestående,   

    2. om det finns skälig anledning att befara ett angrepp på tamdjuret och dödandet sker i omedelbar anslutning till att rovdjuret har angripit och skadat eller dödat tamdjur, eller   

    3. om rovdjuret befinner sig inom inhägnat område avsett för skötsel av tamdjuret och det finns skälig anledning att befara ett angrepp där.

    Rovdjuret får bara dödas när det inte går att skrämma bort rovdjuret eller på något annat lämpligt sätt avbryta eller avvärja angreppet.”

    Källa: Riksdagen.se

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen