Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 december

    Väntans tider för lantbrukspolitiken

    Högen med lantbrukspolitiska beslut som inte blir fattade växer ju längre den opolitiska övergångsregeringen sitter kvar.

    I mer än två månader har Sverige haft en övergångsregering som inte ska bedriva politik. Höstbudgeten var en repris på förra årets, rensad på nya satsningar för lantbrukets del. Antalet propositioner som läggs för riksdagen är begränsat till det som krävs av lagen och det som bedöms som helt okontroversiellt. Inga ministrar ställs till svars i interpellationsdebatter och inga svar ges på skriftliga frågor. Den sakpolitiska debatten går på sparlåga.

     Isak From (S).Magnus Oscarsson (KD).
    Isak From (S).Magnus Oscarsson (KD). FOTO: Pressbild/Kristdemokraterna

    – Det är ju extremt lite nu. Men det blir en budgetdebatt snart. Alla går i väntans tider, säger Magnus Oscarsson, kristdemokratisk ledamot i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott.

    Då har ändå det utskottet lite mer att göra än många andra. EU:s beslutsprocesser stannar inte för att Sverige inte har någon riktig regering, och den opolitiska principen är inte lika stark för ärenden på EU-nivå. Regeringen ska, som alltid, överlägga med ansvarigt utskott och EU-nämnden, innan beslut. För den pågående jordbrukspolitiska reformen betyder det att Miljö- och jordbruksutskottet ska konsulteras.

     Åsa Webber, Sveriges EU-ambassadör.
    Åsa Webber, Sveriges EU-ambassadör. FOTO: Martina Huber

    – Vi arbetar på vanligt sätt, och får instruktioner som tas fram i den ordningen man har hemma, säger Åsa Webber, Sveriges EU-ambassadör.

    Bakbundna

    Thomas Bertilsson, näringspolitisk expert på LRF, litar inte riktigt på att en övergångsregering kan vara så tydlig som han menar krävs i de jordbrukspolitiska förhandlingarna. Han ser deltagandet i den processen som en av de största riskerna med en opolitisk regering.

    – Ska vi driva frågor måste vi ha en politisk vilja. Man kan diskutera det i EU-nämnden men vad är Sveriges linje? Den företräds ju av de som åker dit. Jag kan inte tänka mig att det bara är att rulla på. Vad ska vi ha en regering till i så fall? De devalverar ju sin egen politiska position om de säger att det här går bra ändå.

    Isak From, socialdemokrat med plats i Miljö- och jordbruksutskottet, tycker, kanske inte helt förvånande, att övergångsregeringen sköter dialogen med utskottet bra. Men han ser också hur mer inrikespolitiska frågor samlas på hög.

     Isak Frohm (S).
    Isak Frohm (S). FOTO: Rolf Segerstedt

    – Vi känner oss lite bakbundna i skogspolitiken, i översynen av Artskyddsförordningen till exempel.

    Den rödgröna regeringen aviserade att en utredning skulle tillsättas i våras, men något uppdrag har inte getts. Beslut om nya livsmedelsstrategiska satsningar har också fryst inne. Det har även utformningen av nästa års torkstöd, något som både Magnus Oscarsson och Thomas Bertilsson ser som det mest akuta att åtgärda.

    Mycket att göra

    Ju fler frågor som lämnas obesvarade, desto fler svar måste nästa regering ge. Isak From påpekar att vilka svar som ges och hur snabbt de kommer beror på den regeringens prioriteringar. Det instämmer Thomas Bertilsson i.

     Thomas Bertilsson, LRF.
    Thomas Bertilsson, LRF.

    – Attityden gentemot de gröna näringarna, jordbruket, skogsbruket och landsbygden kommer de facto att variera. Vilken princip kommer man att hålla sig till, kommer det vara den miljöpartimässiga eller moderata modellen? Det är ju det viktigaste. Och eftersom vi bara diskuterat politiskt spel och inte sakfrågor så vet vi inte riktigt.

    Prioriteringarna blir inte mindre viktiga av att högen med frågor som väntar på politiska beslut växer på alla departement.

    – Nästa regering, den kommer att ha mycket att göra de första månaderna, det kan jag säga, säger Magnus Oscarsson.

    Några beslut som väntar på att fattas

    • Ytterligare krisstöd efter torkan

    • Översyn av Artskyddsförordningen

    • Nya satsningar inom den nationella livsmedelsstrategin

    • Framtiden för inventeringen av nyckelbiotoper

    • Vilket skydd ska jordbruksmark ha mot exploatering

    • Förberedelser av krav på obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang

    • Obligatoriska krav på hänsyn till djurskydd och antibiotikaanvändning i offentlig upphandling

    Till toppen