Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 30 januari

    Tipsen när storgården gick över till robot

    Ljusdal

    Vallens gård gick från mjölkning i grop till att ha 1 000 mjölkkor i robotbesättningen. 18 nya robotar köptes in och hela gårdsarbetet har förändrats. Gårdens ägare Janne Hanssons har dragit flera lärdomar av processen att gå över till robot. Här är några av dem:

    # Våga ompröva beslut

    Planen var från början att beställa en karusell till gården för att ersätta det gamla dubbel 20-parallellstallet. Men man följde magkänslan och valde i stället att investera i 18 robotar efter noggranna beräkningar och analyser. Personalfrågan blev en avgörande faktor.

    – Personalfrågan är väldigt svår i dag, det är svårt att få till folk som vill jobba och mjölka kor. Ofta har vi fått förlita oss på utländsk arbetskraft och det medför ofta hög personalomsättning. Det är inte riktigt så vi vill driva vårt företag.

    Nu har de sparat in 7 heltidstjänster.

     Vallens gård är den största robotmjölkgården i norden. Gården har 18 robotar och drygt 1000 kor.
    Vallens gård är den största robotmjölkgården i norden. Gården har 18 robotar och drygt 1000 kor. FOTO: Marion Palm

    # Tänk annorlunda

    Det är ovanligt att så stora gårdar använder robotar i Europa. Men det stoppade inte Vallens gård, trots att folk ringde och undrade när investeringen blev känd.

    – Det har alltid sagts att robotar är för mindre gårdar, familjejordbruk med mera. Det finns några drakar i världen med många kor som har robotar, men i Europa är det inte alls vanligt. Många höjde på ögonbrynen när de hörde att vi hade investerat. En del ringde och frågade om man blivit galen.

    – För oss blev det ett intensivt år med räknande och funderande innan vi bestämde oss. Det var ett välgrundat beslut baserat på noggranna analyser. Och jag bryr mig inte så mycket om vad andra säger. Det är min tanke, åsikt och känsla som avgör. Det har hjälpt mig, säger Janne Hansson som gjorde jättebeställningen mitt under mjölkkrisen försommaren 2016.

     Att en så stor mjölkgård ställde om till robot väckte stor uppmärksamhet.
    Att en så stor mjölkgård ställde om till robot väckte stor uppmärksamhet. FOTO: Marion Palm

    # Dyrare bygglösning gav bättre förutsättningar

    Vallens gård nobbade tillverkarens inledande råd om att ha lösa robotar i lösdrifterna utan byggde i stället robottorg för korna och en värmeisolerad robotgång för personal och tekniker. Det är fri kotrafik men tillbyggnaden blev något större än inledande förslag som byggde på lösa robotar inne i lösdrifterna.

    Robotgången ger förutsättningar för att kunna hålla robotarna i topptrim med bra underhåll och servicerutiner, menar Janne Hansson. På 18 robotar snittar gården på 4 nattlarm i månaden, ibland har de inga alls.

    – Alla robotar ligger i en enda lång rad i ena gaveln på alla ligghallar. Servicen sker därför i en ren yta, och vi har tillsyn i en ren yta. Jag tror att vi har hittat en bra lösning. Det blev dyrare byggmässigt eftersom det blev en större yta men det blev en bra lösning.

     Janne Hansson driver Vallens gård. I höstas valdes han in i Arlas styrelse.
    Janne Hansson driver Vallens gård. I höstas valdes han in i Arlas styrelse. FOTO: Marion Palm

    # Backup-planer för det mesta

    Gården räknade med att behöva hålla i gång mjölkgropen parallellt i uppemot ett år efter det att robotarna togs i drift. Men av 830 kor som var det bara 17 stycken som inte ville gå i roboten efter några veckor. De korna sinlades och togs bort från verksamheten.

    De åtta första månaderna efter omställningen tog Janne Hansson och sonen alla larmen på natten, för att lära sig tekniken och få en förståelse för problemen. Nattlarmen blir fler när det är fler förstagångskalvare i besättningarna. Då sparkas oftare spenkoppar och robotarmar sönder och man kan ha en större beredskap för det.

    – Inför varje steg av förändringen förberedde vi oss noga, både mentalt och yrkesmässigt. Det var två otroligt intensiva månader med installeringen, men det gick bättre än vi föreställde oss. För oss var den en förutsättning att vi har teknisk support bara ett par mil härifrån. Vi har också fått väldigt bra service från både Holland och Danmark. Förutom lite småhaverier har vi inte haft några stora tekniska problem.

    Ha backup på allt. Gården har flera reservdelar på lager och reservkraft som startar på mellan 4-8 sekunder. Gården har flera vattenpumpar och extra borrhål för att inte få brist på vatten. Noggranna rutiner för service och underhåll är a och o.

    – Jag tror att man måste ha en väldigt hög lägstanivå för robotarna. Att man ger förutsättningar för att robotarna fungerar optimalt, säger Janne Hansson.

     Robotgången gör att personal och servicepersonal får bra överblick och kan sköta rutinerna smidigt och effektivt.
    Robotgången gör att personal och servicepersonal får bra överblick och kan sköta rutinerna smidigt och effektivt. FOTO: Marion Palm

    # Vänta och se var flaskhalsarna finns

    Vallens gård anade att det skulle behövas två ytterligare robotar till gården. Men man ville vänta och se var behovet fanns för fler. Det vet det nu – gården planerar därför för ett nytt ”uppstartsstall” med två nya robotar för nykalvade kor och kor som ska sinläggas.

    De här korna stannar upp kotrafiken, tar mycket tid för personalen och stör övriga kornas rutiner. Det nya, mindre robotstallet ska kapa ledtider och planeras där det gamla mjölkningsstallet, som i dag står tomt förutom några boxar för småkalvar.

    – Vi har ju mellan tre och fyra kalvningar per dag med kor som ska läras upp och så 20 till 25 sinkor per vecka. Det tar mycket tid och stör vanliga trafiken och rutinerna för korna i robotarna. Vi har sett ett extra behov av att komplettera med det.

     Här, där resterna av det gamla mjölkningsstallet finns, planeras för det kommande robotstallet. Det ska användas för kor som kräver mer tid i robotarna, som nykalvade kor.
    Här, där resterna av det gamla mjölkningsstallet finns, planeras för det kommande robotstallet. Det ska användas för kor som kräver mer tid i robotarna, som nykalvade kor. FOTO: Marion Palm

    # Förändringen som arbetsgivare

    Gården har sparat in sju heltidstjänster och personalen har fått ”helt nya jobb”, men ett mer ”konstruktivt” jobb, menar Janne Hansson. Även som arbetsgivare är det stora skillnader.

    – Schemaläggningen har blivit mer flexibel och personalen får helt nya arbetsuppgifter på många sätt. Vi sköter om djuren mer och jobbar mer förebyggande. Det blir ett roligare och mer konstruktivt jobb som djurskötare är min uppfattning.

    – Vi ser också att alla siffror går åt rätt håll. Produktionen går upp, celltalen går ner. Vi har blivit bättre på att hitta brunster och ha koll på klövar så det är mycket positivt.

    # Teknikutvecklingen

    Gården har satt en avskrivning på robotarna (Lely Astronaut A4) i tio år, därefter får de se om man ska investera i nya eller behålla befintliga.

    – Visst, det har kommit robotkameror och Lely har kommit med en robot som är snabbare. Men det finns robotar som är 15 år och som uppgraderas hela tiden. Vi har satt en avskrivning på tio år. Sen får vi se, säger Janne Hansson.

     Vallens gård utanför Ljusdal i Hälsingland är nordens största mjölkgård med robotar. Drygt 1 000 kor går i lösdriften och mjölkar hos roboten.
    Vallens gård utanför Ljusdal i Hälsingland är nordens största mjölkgård med robotar. Drygt 1 000 kor går i lösdriften och mjölkar hos roboten. FOTO: Marion Palm

    # Oförutsedda händelser

    Sommaren 2018 brann det i skogarna tre mil från gården och gårdsplan och lösdrifter dränktes i rök. Det gjorde korna oroliga.

    – Vi tappade uppemot 6 kubik mjölk på något dygn. Det tog någon vecka innan det kom tillbaka, men korna gick inte till robotarna och åt ingenting, berättar Janne Hansson.

    Påverkar bränderna kornas rutiner i dag?

    – Lite grann, men det är mer av andra orsaker som kommer från torkan. Vi har inte kommit upp i samma antal mjölkningar per dygn. Men får de kalva in på nytt så kommer det nog att bli som vanligt igen. Men det påverkar lite fortfarande, det gör det.

    Men trots torkan har gynnsamma vallskördar på hösten räddat grovfodersituationen. Gården har också hög prioritet på att klara av att ha foder i lager.

     Robottorgen är sex meter breda och tillåter fri kotrafik.
    Robottorgen är sex meter breda och tillåter fri kotrafik. FOTO: Marion Palm

    # Att växa i djurantal och att få finansiering

    Vallens gård har byggt ut nästan varje år. Men den största utmaningen som företagare kom precis när gården köptes för nästan 20 år sedan.

    – Det stora steget för oss ekonomiskt och som företagare var när vi byggde ut den första etappen här i början av 2000-talet. Vi byggde för upp till 375 kor och slog i hop två besättningar, en som var på 100 kor och en på 140 kor. Det var ett stort kliv att ha relativt begränsat med kapital och förlita sig mycket på externt kapital från banker. Att öka nu med 100 eller 150 kor är små steg egentligen.

    Och det finns många mjölkgårdar som just nu befinner sig i sitsen som ni gjorde för 20 år sedan?

    – Absolut. Att få in kapital i lantbruket i dag är alldeles för svårt. Den största grejen är att det inte finns andra köpare om det händer något med en mjölkgård, en generationsväxling, att man går i konkurs eller att man vill sälja. Det ser banken och då är de inte villiga att dela med sig av så mycket kapital som de borde. Det är ett stort problem och för många är det oövervinnerligt tyvärr, säger Janne Hansson.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen