Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 mars

    Utbrott av RS-virus slår hårt i Jämtland

    RS-virus har upptäckts hos besättningar i Jämtland för första gången på omkring 15 år. Flera lantbrukare är oroliga för virusets framfart och nu måste alla hjälpas åt för att minska smittspridning, enligt Jenny Hörnsten på Växa Sverige.

     För att undvika ytterligare smittspridning gäller att vara extra noggrann med att använda gårdens egna skyddskläder och stövlar.
    För att undvika ytterligare smittspridning gäller att vara extra noggrann med att använda gårdens egna skyddskläder och stövlar. FOTO: Ann Lindén

    RS-viruset är en luftburen smitta som drabbar nötkreatur. Enligt SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, är smittan vanligt förekommande i svenska nötdjursbesättningar.

    I Jämtland har man klarat sig undan smittan länge, men i början av året konstaterades den i länet för första gången på många år, uppskattningsvis över 15 år. Därför slår också smittan hårdare då det inte finns någon immunitet mot viruset.

    – Det blir extra besvärligt när att vi inte har en enda antikropp sedan tidigare, säger Jenny Hörnsten, produktionsrådgivare på Växa Sverige.

    ”Stort djurlidande”

    En vanlig missuppfattning är enligt Jenny Hörnsten att det är bra att få in viruset i en besättning för att bygga upp en immunitet, men hon betonar att så inte är fallet.

    – Den här smittan innebär ett stort djurlidande och även ett stort ekonomiskt bortfall. Vi har haft fall där lantbrukare tvingats avliva djur till följd av sjukdomen och följdinfektioner som exempelvis lunginflammation.

    I besättningar där smittan är vanlig och det finns en immunitet är det oftast kalvar som drabbas hårdast, enligt uppgifter från SVA. Men så är inte fallet hos besättningarna i Jämtland.

    – Här har de vuxna djuren blivit väldigt sjuka. Och om man får in smittan i besättningen är det ofta väldigt många djur som drabbas.

    Lantbrukare oroliga

    För att undvika ytterligare smittspridning gäller att vara extra noggrann med att använda gårdens egna skyddskläder och stövlar. Besök ska inte göras om det inte är nödvändigt.

    – Nu måste alla tänka till och hjälpas åt så att vi kan undvika att få in smittan i fler besättningar, säger Jenny Hörnsten.

    Åsa Regnander Dahl, länsveterinär på Länsstyrelsen i Jämtland, berättar att flera lantbrukare är oroliga för smittspridning i samband med länsstyrelsens kontroller.

    – Vi har hört att det finns bönder som är oroliga. Nu har vi infört nya strängare rutiner för att undvika smittspridning, säger hon.

    De nya rutinerna innebär bland annat att kontrollanter endast besöker en nötdjurbesättning per dag. Man besöker endast besättningar som inte uppvisar symptom på smittan.

    Fakta: RS-viruset

    RS-viruset är inte anmälningspliktigt och därför finns ingen samlad statistik för hur många besättningar som drabbats.

    Symptomen som man ska hålla koll på är främst luftvägssymptom som hosta, ökat näsflöde och andningssvårigheter. Även hög feber, och försämrad produktion för mjölkkor, kan vara tecken på att djuret är smittat. Det händer att djuren dör i akut lunginflammation, som de får i samband med RS-viruset.

    RS-viruset är en luftburen smitta som smittar via mun och luftvägar. Smittspridningen sker genom direktkontakt mellan djur, eller genom kontaminering av golv, strö, väggar, fodertråg och redskap.

    RS-viruset cirkulerar framförallt på vinterhalvåret då djuren är inne och smittrycket är högre, samt för att virus överlever längre i kyla.

    Inkubationstiden, tiden från att djuret smittats tills att sjukdomen bryter ut, är vanligen mellan 2 till 5 dagar.

    Viruset smittar inte mellan djur och människa. RS-viruset som drabbar nötkreatur heter Bovint respiratoriskt syncytialt virus och orsakar luftvägsinfektion. Typen av RS-virus som kan drabba människor heter Respiratoriskt syncytialt virus. Det är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

    Källa: Växa Sverige, SVA, Folkhälsomyndigheten

    Relaterade artiklar

    Till toppen