Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 oktober 2015

    Upprörda Junselebönder protesterar

    Mjölkbönderna i Junsele räknar med att förlora drygt 200 000 kronor om året på den nya stödområdesindelningen. Nu protesterar de genom ett öppet brev till landsbygdsministern.

    Arne Eriksson, Christina Lindskog, Sara Staaf, Anna Normark, Simone Normark (barn) Jannek Normark, Monica Lundgren Roland Falkensson upprörs av den nya stödområdesindelningen.
    Arne Eriksson, Christina Lindskog, Sara Staaf, Anna Normark, Simone Normark (barn) Jannek Normark, Monica Lundgren Roland Falkensson upprörs av den nya stödområdesindelningen.

    – Jag har ställt in mig på att få lägga ned, säger mjölkbonden Sara Staaf.

    En besviken skara lantbrukare samlades på onsdagsförmiddagen för att underteckna brevet till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

    De är kritiska till att det inte har förts en öppen diskussion om den nya stödområdesindelningen, som ligger till grund för det nationella stödet.

    Beslutet innebär att de hamnar i stödområde 3, och därmed förlorar i genomsnitt cirka 60 öre per kilo mjölk, eller drygt 200 000 kronor vardera på årsbasis, beräknat på dagens ersättningsnivåer.

    – Det här är ett väldigt stort dråpslag. I förlängningen kommer det inte att finnas några mjölkkor kvar i den här socknen, säger mjölkbonden Roland Falkensson.

    Modern lösdrift

    Själv hade han planerat att investera i en modern lösdrift och att en släkting skulle ta över gården när han går i pension om femsex år. Men nu vet han inte hur det blir med någon av planerna.

    – För oss norrländska lantbrukare är det här en av de mest omvälvande förändringar som skett sedan EU-inträdet. Jag kommer att fortsätta i femsex år till, men det finns ju ingen som kan ta över när det är så dåligt ekonomiskt resultat.

    För mjölkbonden Sara Staaf innebär den nya stödområdesindelningen att hon måste sluta med sin verksamhet, som i dag består av 13 mjölkkor.

    – Jag har ställt in mig på det, det går fruktansvärt dåligt. Det är egentligen nationella stödet som är min lön, själva mjölkinkomsten går direkt till kraftfoder till djuren, säger hon.

    Baseras på lufttemperatur

    Bönderna är kritiska till att den nya kartan bara baseras på lufttemperatur och hävdar att man måste ta hänsyn även till andra faktorer som infrastruktur och jordmån.

    – Tjälen går inte ur marken här förrän i maj och det är först då vi kan börja med vårbruket, säger Roland Falkensson.

    Ställt krav

    Näringsdepartementet hävdar att Bryssel ställt krav på en objektiv mätmetod, och att det då inte finns så mycket annat att gå efter än just lufttemperatur.

    Samtidigt uppger departementet att man tar hänsyn även till andra lokala förhållanden till exempel vind som påverkar klimatet, genom en meteorologisk modell framtagen av SMHI.

    Stor brist

    LRF Mjölk anser att det är en brist att man inte tar hänsyn till markens beskaffenhet.

    – En preliminär bedömning är att ett antal företag kommer att drabbas värre än andra, bland annat i Tornedalen, säger Fredrik von Unge, enhetschef mjölkpolitik på LRF Mjölk.

    Innan årsskiftet

    EU-kommissionen har redan klubbat områdesindelningen i norra Sverige och regeringen räknar med att skicka ned ett förslag till Bryssel om programändringar i landsbygdsprogrammet – vilket omfattar kompensationsstödet för hela landet samt områdesinledningen för södra Sverige – i slutet av månaden.

    Förhoppningen är att EU-kommissionen ska fatta beslut innan årsskiftet så att ändringen kan träda i kraft från och med nästa år.

    Svaret från ministern

    I en skriftlig kommentar säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att det inte har varit möjligt att återkonstruera den karta för stödområdesindelning som gällt hittills så att den skulle kunna accepteras av EU kommissionen.

    ”Vår ambition har därför varit att den nya stödområdesindelningen, som berör både kompensationsstödet och det nationella stödet till norra Sverige, ska kunna ge positiva effekter för så många lantbrukare som möjligt och att de negativa effekterna ska bli så små som möjligt utifrån de ramar som satts upp av EU”, skriver han.

    Relaterade artiklar

    Till toppen