Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 31 oktober

    Regeringsuppgörelse kan kosta elkunder 40 miljarder

    Regeringen har kommit överens med de kritiserade elnätsbolagen om att de får ta ut uppåt 40 miljarder kronor i tidigare outnyttjade elnätsavgifter från kunderna.

    – Det är bara att beklaga, säger Cecilia Reje, näringspolitisk expert på LRF.

    Efter att svenska elnätsbolag under flera år höjt sina avgifter kraftigt och gjort stora vinster har upprörda kunder och politiker fått nog.

    – Jag omfamnar den upprördheten, elnätsbolagen har haft kraftiga vinstuttag utan motsvarande investeringar, säger energiminister Anders Ygeman (S) till ATL.

    Elnätsbolagen är monopolföretag och deras priser regleras av Energimarknadsinspektionen. Inspektionen har i dagarna beslutat om intäktsramar för perioden 2020–2023, som är cirka 50 till 60 miljarder kronor lägre än i dag.

     Anders Ygeman (S).
    Anders Ygeman (S). FOTO: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

    Mindre än planerat

    Men sänkningarna blir betydligt mindre än vad som var tanken. Trots de senaste årens prishöjningar har elnätsbolagen inte utnyttjat hela det intäktsutrymme som gällt sedan 2012 – intäkter som regeringen och elnätsbolagen nu kommit överens om att bolagen får hämta in retroaktivt.

    – Uja, uja. Det är stora pengar vi talar om. Vi bedömer att det i runda tal handlar om 30 till 40 miljarder kronor, säger Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen och chef för myndighetens avdelning för nätreglering.

    Energimarknadsinspektionen försökte stoppa det outnyttjade utrymmet för avgiftshöjningar till nästa år. Men nätbolagen överklagade och vann i både förvaltningsrätt och kammarrätt.

    Då tänkte regeringen ingripa och ändra ellagen så att det skulle bli förbjudet för elnätsbolagen att höja priserna långt i efterhand. En promemoria togs fram vid Miljö- och energidepartementet i våras.

    Men i förra veckan presenterade energiminister Anders Ygeman en ny överenskommelse med Ellevio och Eon som ska säkra att det inte uppstår elbrist i Stockholmsområdet och Skåne.

    Kan kosta kunderna uppåt 40 miljarder kronor

    En del i den lösningen är uppgörelsen om elnätsavgifterna. Regeringen låter elnätsbolagen hämta in de outnyttjade intäkterna mot att bolagen i gengäld använder pengarna för att öka investeringarna i elnäten. Och att bolagen skjuter till 25 procent av investeringen från andra pengar.

    – Vi har diskuterat och kommit fram till att det här är en rimlig avvägning, säger Anders Ygeman.

    Uppgörelsen mellan regeringen och elnätsbolagen kan komma att kosta kunderna uppåt 40 miljarder kronor. Nätavgifterna sänks visserligen, men inte så mycket.

    – Om investeringarna ökar kommer det inte att bli en lika stor sänkning som det annars hade blivit, säger Anders Ygeman.

    Räknar med att propositionen går igenom

    LRF välkomnar den nya regleringen, men konstaterar att prissänkningen förtas av det sparade prishöjningsutrymmet.

    – Denna reglering motverkas delvis på grund av att elnätsföretagen får ta med sig outnyttjat intäktsutrymme från den tidigare perioden. Det är bara att beklaga, eftersom det innebär att regleringen av elnätsbolagens intäkter inte får full effekt, säger Cecilia Reje, näringspolitisk expert på LRF.

    Detaljerna i uppgörelsen mellan regeringen och elnätsbolagen blir klara i den proposition om ändring av ellagen som regeringen ska lägga fram för riksdagen. Anders Ygeman räknar med att den går igenom.

    – Jag tror att det i grunden finns ett stöd för det här i riksdagen. Partierna i riksdagen har efterfrågat ökade investeringar i elnäten, säger han.

    Outnyttjat intäktsutrymme förs vidare

    I veckan har Energimarknadsinspektionen fattat samtliga beslut inför tillsynsperioden 2020–2023 för de cirka 175 elnätsföretagen. Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 166 miljarder kronor, vilket är en minskning på ungefär 50 till 60 miljarder kronor jämfört med elnätsföretagens totala intäktsutrymme för perioden 2016–2019. 

    Det finns dock möjlighet för elnätsföretagen att ta med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, som beräknas till mellan 30-40 miljarder kronor.

    Källa: Energimarknadsinspektionen.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen