Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 19 oktober

    Tyskland tror på Cap-enighet i veckan

    Kompromissviljan finns, men skillnaderna i hur hårt EU-länderna vill bindas att lägga jordbruksstöd på miljö- och klimatåtgärder är ännu inte överbryggda.

     Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner, som under det tyska ordförandeskapet leder jordbruksministerrådet, har rykte om sig att vara en duktig förhandlare.
    Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner, som under det tyska ordförandeskapet leder jordbruksministerrådet, har rykte om sig att vara en duktig förhandlare. FOTO: Mario Salerno/Council of the European Union

    Årets jordbrukspolitiskt mest intensiva vecka inleddes i dag med en debattrunda i jordbruksministerrådet. Efter nära tre timmars diskussion sammanfattade ordförandelandet Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner läget:

    – Det finns verkligen en kompromissvilja och en önskan att komma överens i dag eller senast i morgon och det är ju en viktig förutsättning.

    Kanske är jordbruksministrarna helt enkelt trötta på att prata om hur framtidens gemensamma jordbrukspolitik ska se ut. Många nämnde att det snart är två och ett halvt år sedan EU-kommissionen la sina förslag. Men ingen är så less på ämnet att de går med på vad som helst. Inte minst miljö- och klimatambitionernas utformning engagerar, och splittrar.

    Oro för förlorade stöd

    I stort sett alla länder uttryckte en bestämd åsikt om de miljöersättningar som ska utgöra en del av direktstöden. De flesta, men inte alla, accepterar att de ska vara obligatoriska för medlemsländerna att erbjuda, men frivilliga för lantbrukarna att gå in i. Tyskland föreslår att 20 procent av direktstödsbudgeten ska gå till miljöersättningar, med möjlighet för medlemsländerna att använda de pengarna till annat under de två första åren om intresset bland jordbrukarna är lägre än de avsatta resurserna. Andelen kan också justeras ner för länder som lägger mer på miljö- och klimatåtgärder i landsbygdsprogrammet.

    En sådan lösning välkomnas av Sverige, bland andra. Men flera länder anser att 20 procent är alldeles för mycket, och kräver större flexibilitet för att undvika att gå miste om resurser.

    – Summan bör anpassas till storleken på gården och oanvända medel måste gå att föra över till annat, som direktstöd, sa till exempel Polens jordbruksminister Grzegor Puda.

    Läs mer: Knäckvecka för Cap-reformenLäs också: Stora förändringar föreslås i nya Cap

    Tyskland har föreslagit att 30 procent av landsbygdsprogrammet ska öronmärkas för miljö- och klimatåtgärder. Det är lika mycket som EU-kommissionen föreslagit, men skillnaden är att EU-kommissionen inte vill räkna in kompensationsstöden, medan Tysklands kompromissförslag gör det.

    Skogsundantaget kvar

    Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) välkomnade att Tyskland föreslår att det så kallade skogsundantaget ska fortsätta gälla. Det innebär att många svenska lantbruk inte behöver leva upp till grundkrav för att upprätthålla den biologiska mångfalden. Det svenska argumentet för undantaget är att i regioner där skog dominerar ger det öppna jordbrukslandskapet en variation som i sig gynnar den biologiska mångfalden.

    – Undantaget har stor betydelse för att åstadkomma en effektiv politik, sa Jennie Nilsson.

    Medlemsländerna skiljer sig även åt vad det gäller hur stor andel av direktstöden som ska få kopplas till specifika verksamheter och i vilken grad undantag ska göras för små lantbruk.

    Under resten av måndagen håller ordförandelandet bilaterala möten med medlemsländerna för att se var det finns möjlighet till ytterligare kompromisser. Planen är att ha ett samlat förslag tisdag eftermiddag. Om det räcker för att nå enighet återstår att se, det tyska ordförandeskapet har sagt sig vara redo att förhandla in på natten till onsdag.

    EU-parlamentet ska debattera reformen tisdag morgon och i skrivande stund är sju röstningsomgångar inplanerade, den sista på fredag eftermiddag. Ror både ministerrådet och EU-parlamentet sina interna förhandlingar i hamn kan den så kallade trialogen mellan de lagstiftande institutionerna börja i november.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen