Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 6 juli

    Tvist om renbete skapar intern LRF-konflikt

    Kalix.

    Renar som betar på odlingsmark skapar stora skador och kostnader för lantbrukare i Norrbotten. 

    – Den gamla rennäringslagen måste justeras för att passa i nutid, säger Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten.

    Men en sådan förändring skulle slå ut rennäringen helt, anser regionens renägande lantbrukare.

     Renägarna tvingas mata renarna med pelletsfoder under det så kallade låsta betet under vinterhalvåret. Jan-Erik Gustafsson kontrollerar här att fodret är på väg i foderkälken. 
    Renägarna tvingas mata renarna med pelletsfoder under det så kallade låsta betet under vinterhalvåret. Jan-Erik Gustafsson kontrollerar här att fodret är på väg i foderkälken.  FOTO: Jan Gustavsson

    Enligt Jenny Karlsson är lantbrukarna i Norrbotten drabbade av ett uråldrigt regelverk gällande renarnas rätt att vistas på jordbruksmark.  

    – Rennäringslagen kom till 1971, på den tiden var det tjäle i marken omkring 1 oktober. Nu på 2000-talet är det sällan tjäle under oktober och november. Gräset fortsätter att växa när vinterns intåg drar ut på tiden och invintringen flyttas fram. Det skapar längre växtperioder med möjlighet till fler skördar; senare skörd eller tredje skörd, förklarar hon.

     Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten, driver en handelsträdgård. Hon hoppas på en samförståndslösning mellan renägande lantbrukare och övriga lantbrukare i regionen.
    Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten, driver en handelsträdgård. Hon hoppas på en samförståndslösning mellan renägande lantbrukare och övriga lantbrukare i regionen. FOTO: Jan Gustavsson

    Nu vill LRF få stopp på de betes- och trampskador som renflockarna orsakar på sin vandring mot kusten inför vintern. I en motion till riksstämman kräver regionstyrelsen i Norrbotten att LRF ska driva frågan om en ändring i rennäringslagen gentemot berörda myndigheter.

    Eftersom också skogsbetet växer längre kan renarna stanna längre på sina sommarbeten, framhåller regionstyrelsen, och föreslår att tiden för vinterbete ska omfatta perioden från 1 december till 15 april, när tjälen infunnit sig, mot som nu från 1 oktober till 30 april.

     Renlav som komplettering till pellets håller renarnas magar i trim. Här hjälper Örjan Pekka, Kalix, till med utfodring.
    Renlav som komplettering till pellets håller renarnas magar i trim. Här hjälper Örjan Pekka, Kalix, till med utfodring. FOTO: Jan Gustavsson

    Upprör renägare

    Men förslaget upprör markägande renägare inom Kalix koncessionssameby.

    – Det blir en omöjlighet för oss att klara. Renarna följer naturens lagar sedan urminnes tid och har gjort så i alla år. Ett krav på att vi ska vakta lösa renar ytterligare två månader på sommarbeten blir dödsstöten för vår rennäring, säger Gunnar Johansson, tidigare ordförande för Kalix koncessionssameby med hundratalet renägare och omkring 1 300 renar.

    I takt med att gammal granskog avverkas och ersätts med contorta minskar dessutom renarnas tillgång på naturligt skogsbete som hänglav och renlav, enligt Gunnar Johansson.

     ”Dystert”, kommenterar Gunnar Johansson, tidigare ordförande för Kalix koncessionssameby, LRF:s nya krav på ändrad beteshållning av renarna.
    ”Dystert”, kommenterar Gunnar Johansson, tidigare ordförande för Kalix koncessionssameby, LRF:s nya krav på ändrad beteshållning av renarna. FOTO: Jan Gustavsson

    De renägande markägarna är, liksom övriga lantbrukare i länet, medlemmar i LRF och ärendet har skapat en intern konflikt i regionen.

    – Vi kan inte acceptera att en näring blir lidande av en annan, säger ordföranden Jenny Karlsson, som ändå hoppas på en samförståndslösning mellan de olika medlemsgrupperna. Ett samrådsmöte ska hållas, men när det ska ske är i skrivande stund inte bestämt.

    ”Blir dödsstöten för rennäringen”

    Men enligt renägarnas tidigare ordförande Gunnar Johansson är en samförståndslösning i praktiken omöjlig. Han befarar att LRF kommer att driva frågan vidare till länsstyrelsen, som är den myndighet som ger tillstånd för koncessionsrenskötsel (se faktaruta), samt till Näringsdepartementet.

    En ändring av rennäringslagen blir dödsstöten för rennäringen i länet, menar han. Men Jenny Karlssons och regionstyrelsens hållning är tydlig:

    – Vår livsmedelsstrategi kräver en ökad produktion. Då kan vi inte acceptera att en näring slår undan fötterna på oss, säger Jenny Karlsson.

    Fotnot: I en tidigare version av den här artikeln uppgavs Gunnar Johansson felaktigt vara nuvarande ordförande för Kalix koncessionssameby. Han har sedan artikeln skrevs hunnit lämna ordförandeposten, som nu innehas av Dan Abrahamsson.

    Koncessionsrenskötsel

    Koncessionsrenskötsel får bedrivas nedanför lappmarksgränsen, året runt, av samer som har fått tillstånd (koncession) av länsstyrelsen i Norrbottens län. Förutom rätten att sköta egna renar omfattar tillståndet även rätt att sköta ett visst antal renar åt personer som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området. Dessa renägande markägare får äga högst 30 renar per hushåll.

    Koncessionsrenskötsel förekommer i åtta samebyar i fem kommuner i östra Norrbotten: Pajala, Överkalix, Övertorneå, Haparanda och Kalix.

    Källa: Sametinget, Wikipedia

     Fodersträngen med pellets dras ut på marken efter en skoter som kör runt i hjorden i rengärdet.
    Fodersträngen med pellets dras ut på marken efter en skoter som kör runt i hjorden i rengärdet. FOTO: Jan Gustavsson

    Relaterade artiklar

    Till toppen