Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 maj

    Tufft för kötthärmisar

    Konsumenttrenden, höga utpriser och billiga råvaror har lockat livsmedelsföretagen att satsa på vegetariska eller veganska alternativ till kött och mjölk. Samtidigt som några har lyckats, har andra gått sämre.

    – Några har nog tänkt att bara vi lanserar något som är gott och vegetariskt så kommer trenden att göra resten, säger Eva Eriksson på LRF:s konsultföretag Macklean.

    Att få proteiner från växtriket att likna kött eller mejeriprodukter har varit i stort fokus bland livsmedelsföretagen de senaste åren. Vid sidan av en ökad efterfrågan från konsumenterna finns en ekonomisk orsak. Produkterna är i allmänhet högt prissatta, samtidigt som vegetabiliska råvaror i allmänhet är billigare än animaliska.

    Arlas nya havre- och mjölkdryck kostar till exempel lika mycket som Arlas laktosfria mjölk, trots att den till hälften består av havre och vatten.

     Eva Eriksson, konsult på Macklean.
    Eva Eriksson, konsult på Macklean. FOTO: Macklean

    Då ligger Arla ändå lägre i pris jämfört med de rent veganska alternativen, som marknadsledaren Oatly, uppstickaren Sproud och finska Valios havrekategori Oddlygood, som alla ligger på ett literpris kring 20 kronor litern.

    Missish

    På den köttiga sidan är jämförpris runt 200 kronor kilot standard, till exempel kostar Oumph från bolaget Food for Progress 190 kronor per kilo för bitar färdiga att värmas.

    Men trots vegotrend och saftiga priser är det inte alla som lyckats. Tidigare i år försattes bolaget bakom svenska vegomärket Astrid och Aporna i konkurs. Scans uppmärksammade satsning på ”korvish”, ”faluish”, ”järpish” och ”burgish” från 2016 med mindre kött i ett antal produkter är också nedlagd. Finska Pulled Oats från företaget Gold & Green och Valios vegoprotein Mifu har varit framgångsrika på den finska marknaden, men haft det tuffare på konsumentsidan i Sverige.

     Gula ärtor är basen i Bärtas vegetariska produkter.
    Gula ärtor är basen i Bärtas vegetariska produkter. FOTO: Jonatan Jacobson

    Båda satsar numera på grossist- och restaurangförsäljning.

    – Mifu har inte levt upp till de förväntningar inom dagligvaruhandeln som vi hade, bekräftar Mikaela Österlund på Valio Sverige.

    Fler på gång

    Men flera aktörer är på väg. Vid jul berättade ATL om hur investerare köade för att satsa pengar i Bärta, köttsubstitutet som tillverkas av gula Ölandsärtor och som utvecklats av entreprenören Pia Qvarnström. Nyligen köpte Kavli finska företaget Verso, som haft framgångar med produkter baserade på åkerbönan. Ica, Coop och Axfood har lyft in flera olika vegoalternativ under sina egna varumärken, vilket tyder på att volymerna växer.

    I ett mejl till ATL skriver Scan också att deras helt vegetariska alternativ under varumärket Pärsons blivit mycket poplära och att Scan är marknadsledare inom segmentet vegetariska korvar och smörgåspålägg.

    ”Anledningen till det är att vi hittat ett alternativ för vegetarianer som inte funnits på marknaden tidigare”, uppger Scans svenska VD Sofia Hyléen Toresson i mejlet.

    Köttet krymper

    Eva Eriksson tror att utbudet av vegoalternativ kommer att öka, samtidigt som köttätandet kommer att fortsätta minska.

    – Det stora som driver det här är klimatfrågan och att vi alla växlar över litegrann. Fler äter vegetariskt ibland, säger hon.

    Men måste man härma kött? Många äter redan mer protein än de behöver, kan de inte bara äta mindre kött eller laga något traditionellt vegetariskt som potatissoppa?

    – Många konsumenter behåller den matlagning man har lärt sig genom åren. Så det är ganska tröga processer. Vi flexitarianer vill bara ha det enkelt och fortsätta med de rätter vi kört, säger Eva Eriksson.

     Förutom gula ärtor innehåller Bärta även svensk ekologisk rapsolja.
    Förutom gula ärtor innehåller Bärta även svensk ekologisk rapsolja. FOTO: Jonatan Jacobson

    Samtidigt menar hon att svenskarna etablerat en bekvämlighetstrend, där man lagar mindre och mindre mat från grunden och också äter mer på restaurang.

    – Så din hemlagade potatissoppa, den kommer nog om några år. Men som färdig portion i en burk som kostar 40 kronor, säger Eva Eriksson.

    Läs mer: Proteinskiftet en chans för lantbruketLäs mer: Organisation expanderar – söker nya bönodlareLäs mer: De satsar på sötlupin

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen