Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 24 mars

    Trenden: Mjölkbönder satsar och skalar upp

    Trots att antalet förprövningar av stallbyggen minskat kraftigt finns det en tydlig investeringsvilja bland Sveriges lantbrukare. Främst är det mjölkproducenter som vill expandera, menar flera bedömare.

     Per Lindblad, vd Landshypotek bank.
    Per Lindblad, vd Landshypotek bank. FOTO: Landshypotek

    Jordbruksverkets sammanställning över förprövningarna av djurstallar tyder, som ATL tidigare rapporterat, på att allt färre vågar investera i nya stallbyggen. 2019 var antalet förprövningar av djurstallar färre än någonsin.

    Men banker och rådgivare ger nu delvis en annan bild. Enligt de bedömare som ATL har talat med är det främst mjölkföretagare som är beredda att satsa, men även grisföretagare börjar intressera sig för nyinvesteringar.

    – Många av mjölkproducenterna vill växa och göra nyinvesteringar. De har haft goda avräkningspriser under ett par år och fått bekräftat att det finns en stabil efterfrågan, säger Per Skargren, segmentschef för Skog och lantbruk på Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult).

     Utöver byggnader investeras det i modern teknologi och effektivisering, eftersom kompetent arbetskraft är en bristvara. Arkivbild.
    Utöver byggnader investeras det i modern teknologi och effektivisering, eftersom kompetent arbetskraft är en bristvara. Arkivbild. FOTO: Lars Pehrson/SvD/TT

    Han pekar på att företagen har stärkt sin likviditet och hunnit reinvestera i maskiner efter den senaste mjölkkrisen, och nu går över till att titta på hur de kan utöka och effektivisera produktionen.

    Det är inte heller bara de allra största gårdarna som vill expandera ytterligare, enligt Per Skargren.

    – Det handlar framför allt om att de är lönsamma. Även om lönsamhet brukar hänga ihop med storlek, ser vi också att det finns gott om duktiga mjölkföretagare som absolut inte är bland de största som nu funderar på att ta nästa steg, säger han.

    Ulf Möller är segmentsansvarig för Skog och lantbruk på Swedbank och ser att lånepropåerna från mjölkföretagare har ökat sedan i höstas.

    Mångmiljonsinvesteringar

    Primärt gäller det expansion. 100 kor ska bli 300 och 300 kor ska bli 600. Utöver byggnader investeras det i modern teknologi och effektivisering, eftersom kompetent arbetskraft är en bristvara.

    – Min känsla är att kanske 10–15 procent av mjölkföretagarna, eller 400-500 stycken, är beredda att ta nästa steg. Det är inte sällan fråga om investeringar på 20–40 miljoner kronor, säger Ulf Möller.

    De propåer som kommer in är också affärsmässiga och väl genomlysta. Rådgivare som Ludvig & Co eller Hushållningssällskapet har som regel varit inkopplade för att räkna på lönsamhet och intjäningsförmåga i investeringen.

    – Den trånga sektorn kan vara den egna insatsen. Den är som regel minst 10 procent, men här gör banken alltid en individuell bedömning, säger Ulf Möller.

     Per Skargren, segmentschef för Skog & Lantbruk på Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult).
    Per Skargren, segmentschef för Skog & Lantbruk på Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult). FOTO: LRF Konsult

    Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank, har också sett en ökning av lånepropåerna från mjölksidan. Det är förfrågningar från större mjölkgårdar med, säg 400 koplatser, som vill expandera – men framför allt från gårdar som ligger strax under 100 mjölkande kor.

    – Med 100 kor ligger de på en nivå där skalan verkar emot dem och de måste bestämma sig. Ska de ha en framtid i branschen behöver de utöka, säger Per Lindblad.

    Kommer tillbaka

    Han ser också ofta att mjölkföretagare som satsade och byggde nytt för kanske fem år sedan nu kommer tillbaka med nya lånepropåer. Nu handlar investeringen om att effektivisera produktionen. Det kan till exempel vara nya mjölkrobotar, att göra om mjölkgropen eller förbättra hanteringen av grovfoder.

    – Många upplever att arbetet är för tungrott och kräver för mycket personal. Därför måste man hitta en mer rationell hantering av den produktion som ligger utanför själva mjölkrummet med till exempel sinkor, ungdjur och kalvar, säger Per Lindblad.

    Efter ett par års frånvaro har också grisproducenterna börjat investera så smått.

    – Nu tjänar man pengar på gris igen och vi har sett nyinvesteringar i produktionen. Jag skulle inte bli jätteförvånad om det börjar komma fler lånepropåer från grissidan i vår, säger Per Lindblad.

     Ulf Möller, ansvarig jord- och skog, Swedbank och Sparbankerna.
    Ulf Möller, ansvarig jord- och skog, Swedbank och Sparbankerna. FOTO: Johan Sedenius

    Relaterade artiklar

    Till toppen