Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 20 mars 2018

    Tre röster om landsbygdsproposition

    Regeringens ambition att sluta sprickan mellan stad och land får beröm, men genererar också en hel del medskick, bland personer som ATL har talat med.

     – Bilden att det är synd om oss ska man också ta bort, men då gäller det att vi är tuffa och berättar vad vi behöver, säger Stefan Gård.
    – Bilden att det är synd om oss ska man också ta bort, men då gäller det att vi är tuffa och berättar vad vi behöver, säger Stefan Gård. FOTO: Øyvind Lund /lund@fotografiska.com /+46(0)703140213

    Under måndagen presenterade regeringen sin landsbygdsproposition. Målet är att sluta sprickan mellan stad och land, och för att åstadkomma detta har regeringen som ambition att satsa miljardbelopp på landsbygdsutveckling de kommande åren. Portmonnän kan låta stor för ett fåtal, men utslaget på många är det svårt att göra en insats som gör skillnad, konstaterar Stefan Gård, som är ordförande för Sveriges mjölkbönder.

    Han har klara åsikter för i vilken riktning landsbygdspolitiken bör föras.

    LÄS OCKSÅ: Ny kurs för den svenska landsbygden

    – I dag pratar man som om staden klarar sig utan landsbygden, och att landsbygden är något som man ska åka ut och titta på – och det gillar inte jag. Jord och skog utgör en stor del av landet och är en stor del av BNP. Och det vill jag att man ska se. Bilden att det är synd om oss ska man också ta bort, men då gäller det att vi är tuffa och berättar vad vi behöver, säger Stefan Gård.

    ”Mjölken är motorn”

    För att åstadkomma detta vill Stefan Gård se en ökad satsning på företagande. I landsbygdspropositionen har regeringen som ambition att satsa 430 miljoner kronor årligen, och fick Stefan Gård bestämma skulle han gärna se att en betydande summa gick till utveckling av kött- och mjölkföretagen som han beskriver som motorn i landsbygdsutvecklingen.

    – Man säger att varje mjölkföretag genererar mellan fyra och fem arbetstillfällen. Det gör ändå skillnad och skapar positiva synergieffekter. Det tror jag är väldigt viktigt, säger Stefan Gård.

    Vill satsa på skogen

    Även LRF:s ordförande, Palle Borgström, tycker att det är viktigt att sudda ut skiljelinjerna mellan stad och land. Han beskriver regeringens arbete som en inriktningsproposition, men saknar delvis konkreta förslag.

    – Det finns ett antal bra förslag, som avskrivningar av studieskulder och sänkta arbetsgivaravgifter. Det är på sätt och vis bara en kompensation, men jag tror att vi måste tänka annorlunda utifrån de här frågorna. Man bosätter sig inte bara där man kan få ett jobb, utan där man kan konsumera kultur och sociala aktiviteter. Då måste man göra det attraktivt att även leva och bo. Sen behöver vi en helt annan debatt kring klimatfrågan och skogens möjligheter att hjälpa till. Det är en förutsättning. Då kan vi inte bara avsätta skog till naturändamål, säger Palle Borgström.

    I propositionen formuleras ett antal delmål för hållbar tillväxt, och det som regeringen kallar attraktiva livsmiljöer och en biobaserad och fossilfri ekonomi – alltså frågor som Palle Borgström lyfter fram som viktiga.

    Men dit hör också frågor som bredband och kollektivtrafik som är så centrala att de knappt behöver nämnas, enligt Palle Borgström.

    Om Stefan Gård fick bestämma skulle han gärna se någon form av riktat energistöd.

    – Energiskatter och punktskatter drabbar landsbygden hårt. De tänker i ett perspektiv där varje tjänsteman har ett pendeltåg och en tunnelbana och det har vi inte på landsbygden. Ska vi ha en levande landsbygd är det oerhört viktigt att vi får till en återbetalning av energiskatter.

    Ökad service

    Men propositionen innehåller även resonemang kring byggande, behov av att bygga ut vatten och avlopp, och statens närvaro på landsbygden. Här är regeringens bedömning att det behövs en ny serviceorganisation på lokal nivå, och att antalet lokala servicekontor bör öka.

    Transportfrågan är också central för att landsbygden ska utvecklas, konstaterar Ylva Törn, landshövding i Dalarna.

    – Inom varje län sker en centralisering och för att man ska kunna bo kvar men ha ett jobb i Falun eller Mora så krävs kollektivtrafik och bra tågförbindelser.

    Hon lyfter även fram inriktningsambitionen – att knyta samman stad och land.

    – Dalarna är ett stort län med en stor variation av strukturer. Därför ser jag att det är oerhört viktigt att hålla ihop det som benämns i proppen, stad och land, där företag är en del, och tillgång till infrastruktur, bredband och service är en annan.

    Även Palle Borgström är i grunden positiv till regeringens ambitioner och han är övertygad om att det går att hitta nycklarna som driver utvecklingen åt rätt håll.

    – Jag tycker att vi ser ett ökat intresse för landsbygdsfrågorna från de flesta partierna och det är positivt. Det kommer nog både av att man förstår att det finns möjligheter och förutsättningar att nå de åtaganden som vi har för klimatet. Samtidigt finns det många på landet som upplever att de inte blir lyssnade på och att det finns folk i städerna som vill bestämma över folk på landsbygden. Vargfrågan är en sån sak. Men jag tror att folk i ökad utsträckning har respekt för landsbygdsfrågan, säger han.

    SÅ SKA SATSNINGARNA FÖRDELAS:

    Näringsliv och företagande 430 mkr/år

    Innovation och kunskapsutveckling 49 mkr/år

    Utbildning 44 mkr/år

    Boende och transporter 105 mkr/år

    Kultur 22 mkr/år

    Norrlandsstödet 100 mkr/år

    Relaterade artiklar

    Till toppen