Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 februari

    Tre miljoner slaktkycklingar kasserades 2020

    Antalet kasserade slaktkycklingar har ökat senaste åren. Det visar ny statistik från Jordbruksverket. Svensk Fågels vd Maria Donis är kritisk till utvecklingen.

     Svensk Fågels vd är kritisk till Livsmedelsverkets kontroller: ”Vi kan inte kassera friska djur” (arkivbild).
    Svensk Fågels vd är kritisk till Livsmedelsverkets kontroller: ”Vi kan inte kassera friska djur” (arkivbild). FOTO: Wiktor Rzeuchowski

    Under 2017 låg antalet kasserade slaktkycklingar på cirka 1,9 miljoner om året. 2020 års siffror visar på en ökning till över 3,1 miljoner.

    – Med bakgrund av att vi har friskare djur i dag än för tio år sedan är det klart att frågetecken lyfts om vi ser att siffran ökar, säger Maria Donis till ATL.

    Hon är inte nöjd med Livsmedelsverkets kontrollsystem.

    – Vi kan inte hålla på att kassera friska djur. Det är inte bara slöseri med resurser, de ekonomiska förlusterna blir enorma.

    Med det som bakgrund initierades ett forskningsprojekt med SLU för några år sedan där de kom fram till att det fanns ett stort behov av likriktning vid kontrollerna.

    – I dag tillämpas kontrollerna olika på olika anläggningar och det finns ingen samsyn eller likriktning i bedömningarna. Det måste förbättras, även om Livsmedelsverket har påbörjat arbetet, menar Maria Donis.

     Maria Donis, vd Svensk Fågel.
    Maria Donis, vd Svensk Fågel. FOTO: Svensk Fågel

    Livsmedelsverket delar inte bilden

    Maria Lövenklev, teamchef för fjäderfä på Livsmedelsverket, håller inte med. Hon menar att underlaget behöver analyseras mer för att kunna dra några slutsatser men att en bidragande faktor till ökningen kan ha att göra med administrativa förändringar.

    Innan årsskiftet 18/19 registrerades endast kasseringen när det gällde hela fågeln. Från och med 2019 registreras även när delar av fågeln kasseras.

    Livsmedelsverkets system med kassationskoder bygger på att beslut om kassering enbart fattas utifrån en kod även om en slaktkyckling skulle uppvisa fler anledningar att kasseras.

    – Detta gör det svårt att dra några slutsatser om vad ökningen beror på, vi behöver göra en mer grundlig analys av kasseringen för att kunna uttala oss.

    Svensk Fågel menar att det kasseras friska djur?

    – Det är ingen bild jag delar. Alla beslut måste ha stöd i lagstiftningen.

    Hur säkerställer ni att kontrollerna är konsekventa?

    – Det är samma system på alla slakterier, stora som små.

     Maria Lövenklev, teamchef Fjäderfä Livsmedelsverket.
    Maria Lövenklev, teamchef Fjäderfä Livsmedelsverket. FOTO: Privat

    Efterlyser kompetensutbildning

    Maria Donis på Svensk Fågel menar att det skett en del förbättringar sedan forskningsprojektet drog i gång men att det behövs mer arbete för likriktning.

    – Det måste finnas en kompetensutbildning och framför allt en samsyn i arbetet innan officiella veterinärer släpps ut på anläggningarna. Det måste bli bättre och säkrare när och om man ska kassera.

    Maria Lövenklev menar däremot att Livsmedelsverket arbetar aktivt för att säkerställa kontrollanternas kompetens.

    – Längst slaktlinjen finns besiktningsassistenter som står under officiell veterinärs handledning och övervakning. Alla assistenter har genomgått en utbildning inom köttbesiktning som ges av Livsmedelsverket. Sedan sker kalibreringar av både assistenter och veterinärer.

    Kommer ni förändra något framöver?

    – Våra kontroller i dag har ett väldigt stort fokus på effektiva och likriktade bedömningar. Självklart finns det möjlighet till förbättringar, det är viktigt att bedömningarna blir så lika som möjligt mellan våra anläggningar.

    LÄS MER: Verkningslös och rättsosäker djurskyddskontrollLÄS ÄVEN: Möt Sveriges sannolikt nordligaste kycklingproducenter

     Arkivbild.
    Arkivbild. FOTO: Ann Lindén

    Statistik:

    Jordbruksverket får all statistik om slakt av fjäderfä från Livsmedelsverket.

    Livsmedelsverkets offentliga kontroller:

    På stora fjäderfäanläggningar (>2000 ton) har Livsmedelsverket ständig närvaro av officiell veterinär.

    På de mindre slakterierna (<2000 ton) är Livsmedelsverket alltid närvarande vid uppstart före slaktstart och under delar av slaktdagen, dock inte hela.

    Längst slaktlinjen finns besiktningsassistenter som lyder under officiell veterinär på plats.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen