Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 14 mars

    Hårt torkdrabbade grisbönder ser ljust på framtiden

    Lantbrukarnas lönsamhet har försämrats rejält. Störst är nedgången för grisbönder – som ändå är mest optimistiska om framtiden. Mjölkbönder klarade torkan bäst.

     Grisböndernas lönsamhet har minskat mest efter torkan.
    Grisböndernas lönsamhet har minskat mest efter torkan. FOTO: Jorma Valkonen/IBL/TT

    Det visar Lantbruksbarometern 2019 som LRF Konsult gjort i samarbete med Swedbank och Sparbankerna.

    Bara 34 procent av de 1 000 lantbrukare som enkätintervjuats i den årliga undersökningen upplever att deras lönsamhet är ganska eller mycket god, jämfört med 52 procent våren 2018. Fler än sex av tio ser lönsamheten som ganska eller mycket dålig, en ökning med 36 procent mot i fjol.

    – Det är ingen överraskning efter att lönsamheten har vikt ner sedan fjolårets torka. Tuffast har de som måste köpa in fabriksfoder, där prisökningen varit stor. Det pressar främst den foderberoende grisproduktionen, säger Ulf Möller, segmentansvarig för affärsområdet skog och lantbruk på Swedbank och Sparbankerna, till ATL.

    Hur rustar man bäst för en eventuell ny torka i år?

    – För att försöka gardera sig bör lantbrukare redan nu säkerställa sin tillgång till vall och spannmål, men även till halm som också kan svikta vid torka.

     Swedbanks Ulf Möller menar att lantbrukare är härdade efter många kriser, varför de ändå ser ljust på framtiden, trots fjolårets extremtorka.
    Swedbanks Ulf Möller menar att lantbrukare är härdade efter många kriser, varför de ändå ser ljust på framtiden, trots fjolårets extremtorka. FOTO: Jimmy Eriksson

    Ser ändå ljust på framtiden

    Lönsamhetsindex för våren 2019 (där talen kan variera mellan -100 och +100) har försämrats till -30, jämfört med +5 i fjol. Prognosen för 2020 är dock ljusare (+8). Mest positiva är grisbönderna som tror sig ligga på +40 i indexet våren 2020. Brexitpåverkan bedöms generellt bli liten på svenskt lantbruk, då Sverige exporterar förhållandevis lite livsmedel till England. Den svenska ekonomin bedöms dock bromsa in svagt i år.

    – Lantbrukarna ser ljust på framtiden. De är vana vid sviktande resultat och har haft det tufft tidigare, till exempel under mjölkkrisen 2015. De har lärt sig att hantera det och vet att det så småningom vänder, säger Ulf Möller.

     Mjölkbönderna har klarat sig bäst efter extremåret 2018, mycket tack vare förhållandevis höga avräkningspriser på mjölk.
    Mjölkbönderna har klarat sig bäst efter extremåret 2018, mycket tack vare förhållandevis höga avräkningspriser på mjölk. FOTO: Lisa Rogert

    Högt mjölkpris

    Den här gången klarade sig dock mjölkbönderna bäst. Deras ökade foderkostnader har delvis kompenserats av ett relativt högt avräkningspris på mjölk, enligt Ulf Möller.

    Störst försämring har grisbönderna sett. De landar på -43 i lönsamhetsindexet, en försämring med 108 procentenheter. Drygt fyra av fem grisbönder uppger att dagens lönsamhet inte räcker för att täcka löpande utgifter, inklusive lön. I lönsamhetsindexet ligger de numera på ungefär samma nivåer som nötbönderna och växtodlarna, vilket är ett trendbrott. Tidigare har grisgrenen toppat indexet.

    Sämst lönsamhet bland alla lantbrukare har de mellan 61-70 år. Sju av tio av dem betraktar den som dålig. Nöjdast är 31-40-åringarna och mest optimistiska om framtiden 41-50 åringarna.

    Färre maskininvesteringar

    Andelen som gjorde maskininvesteringar minskade i fjol till 33 procent (38), och andelen som tänker göra sådana investeringar i år är 14 procent (18). Motsvarande siffror för byggnadsinvesteringar är 25 procent (21) och 24 procent (25). En av tio ska investera i djurstallar.

    – Det är ett led i den framtidsoptimism som ändå råder. Lantbrukarna har bara tillfälligt bromsat sina investeringar, säger Ulf Möller.

    Mer än fyra av tio grisbönder gjorde byggnadsinvesteringar förra året, vilket innebär en minskning med 11 procentenheter. De fortsätter ändå toppa statistiken. Motsvarande siffra för mjölkbönder var 35 procent och de stod för den största ökningen (+8 procentenheter).

     Växtodlarna upplever generellt att de har sämre lönsamhet än sina kollegor i de övriga lantbruksgrenar. Men i år är grisbönderna nästan lika pessimistiska.
    Växtodlarna upplever generellt att de har sämre lönsamhet än sina kollegor i de övriga lantbruksgrenar. Men i år är grisbönderna nästan lika pessimistiska. FOTO: Mostphotos

    Grisbönder pensionsdeppar

    För andra året i rad har man även frågat om pensionsutsikter. Resultatet är oförändrat. Sju av tio tror att de inte kommer att klara sig bra på sin pension.

    Andelen grisbönder som räknar med bra pension har nära halverats till 28 procent. De har därmed gått från att vara mest optimistiska på detta område till att dystrast.

    – Vi önskar att fler skulle avsätta mer pengar till sin pension för att underlätta för ett framtida generationsskifte, säger Ulf Möller.

    Ändå svarar nästan sju av tio lantbrukare att de skulle rekommendera unga att bli lantbrukare. Och hela 76 procent av 41-50 åringarna ger samma svar.

    Ulf Möllers råd till lantbrukare

    1. Få koll och kontroll på din ekonomi. Se över intäkter, lönsamma och olönsamma delar.

    2. Dra dig inte för att ta hjälp av konsulter vid behov.

    3. Utarbeta en framtidsstrategi.

    4. Rusta för nya kriser. Fyll på lagren på vallprodukter, spannmål och halm.

    Affärsmöjligheter och amorteringar

    Färre lantbrukare ska utveckla sina verksamheter framöver. Andelen har minskat till 36 procent (39), jämfört med våren 2018.

    Nästan åtta av tio öka sin solenergiproduktion i år. Samma siffra för vindkraft är under 10 procent, vilket dock är en kraftig ökning från drygt 1 procent i fjol.

    Andelen lantbrukare som minskat sina amorteringar eller begärt amorteringsanstånd är 8 procent (9). Mjölkbönder leder ligan (11 procent) och i botten hittar vi grisbönder (5). Lantbruk som omsätter över 10 miljoner amorterar mest. Mer än två av tio har gjort det i kategorin.

    Källa: Lantbruksbarometern 2019

    Lantbruksbarometern…

    … är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket, med fokus på lönsamheten. Bakom rapporten står LRF Konsult och Swedbank och Sparbankerna.

    På uppdrag av dem intervjuar Sifo 1 000 lantbrukare varje år. Intervjuerna har i den senaste undersökningen genomfördes mellan 8-21 januari 2019.

    Rapporten har utkommit sedan 1987 och årets upplaga är den 32:a helårsupplagan.

    Källa: Lantbruksbarometern

    Till toppen