Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 21 maj 2017

    Tjur bland korna - så minskar riskerna

    Semin är dyrt och med egen tjur slipper man hålla koll på brunst - Men nästan varje år stångas någon till döds.

     Ett av de råd som lantbrukarna kommit med i studien, är att köpa in en ung tjur. Då hinner den vänja sig vid miljön innan den går i avel.
    Ett av de råd som lantbrukarna kommit med i studien, är att köpa in en ung tjur. Då hinner den vänja sig vid miljön innan den går i avel. FOTO: MOSTPHOTOS

    I nya studien ”Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften”, från forskningsinstitutet Rise, har man tittat på hur tjurarna hanteras och hur mjölkproducenter tänker kring riskerna.

    Man kom fram till att många resonerade att besparingen med egen tjur i mjölkbesättningen var så stor, i både pengar och tid, att det var värt risken för skador.

    – Man ser nog ofta en skada som kan läka framför sig, men ingen vill att en anställd ska bli dödad på ens egen gård. Förutom att det är en tragedi för både närstående till den avlidne och alla på gården, är det också kostsamt rent ekonomiskt, säger Cecilia Lindahl, forskare vid enheten för jordbruk och Livsmedel på Rise.

    Mjölkrastjur bakom olyckor

    Det är enligt studien lösgående mjölkrastjurar i mjölkbesättningar som står för de flesta olyckorna. Detta trots att de flesta uppger att de har bedömt riskerna och har rutiner för att motverka dem.

    Rutinerna handlade ofta om att vara två och att ha en reträttväg. Men det räcker inte, olyckorna sker ändå, säger hon.

    – Många av de lantbrukare vi talade med hade en klar bild av hur olika moment ska skötas just på deras gård, men det är inte alltid dokumenterat. Som till exempel ”Hur går vi tillväga när vi separerar tjuren från korna”, det behöver alla som kan tänkas hantera djuren veta, säger Cecilia Lindahl.

    Tydliga rutiner

    I studien framkom också att även på gårdar där man investerat i säkerhetssystem, finns det saker att tänka på för att öka säkerheten mer.

    – Om rutinerna inte är tydliga kan det leda till att någon inte använder de säkerhetssystem som finns. På gårdar där man har väl fungerande grindsystem för att avskilja tjuren, kan någon som inte fått information om systemet missa att använda det, säger hon.

    Många mjölkproducenter i studien uppgav att det var en pressad ekonomi som gjorde att man valde att ha tjur, men studien visar att de ekonomiska fördelarna kan vara kortsiktiga. 29 procent av de lantbrukare som deltog i studien uppgav att de hade varit med om olyckor kopplade till tjurhanteringen på sina gårdar.

    Dyra olyckor

    Förutom att de flesta olyckor leder till att arbetsförmågan blir nedsatt eller kanske under en tid försvinner helt, får man räkna med företagsbot och skadestånd om en anställd blir skadad. En olycka med dödlig utgång kan dessutom leda till åtal för vållande till annans död och fängelse.

    – Räknar med dessa kostnader i förhållande till vad man vinner på att ha egen tjur, eller i alla fall i förhållande till kostnaden för säkerhetssystem, så borde beslutet bli enkelt, säger Cecilia Lindahl.

    Cecilia Lindahls tips för att öka säkerheten:

    Se till att ha ett fungerande säkerhetssystem för avskiljning av tjuren.

    Se över befintliga säkerhetssystem och kontrollera att de håller för tjuren.

    Skriv tydliga instruktioner och arbetsbeskrivningar som alla som ska arbeta med djuren får och ska följa.

    Skriv instruktionerna i punktform så blir det enklare.

    Tänk på konsekvenserna, ingen vill att en anställd eller anhörig blir dödad på gården.

    Tänk inte att det fungerat utan säkerhetssystem i alla år.

    Så skedde tjurolyckorna

    I studien har man samlat och kort beskrivit de dödsolyckor som skett i samband med hantering av mjölkrastjur i besättningar.

    • Släppte ut nyinköpt tjur till hondjur på bete. Tjuren gick till attack och stångade ihjäl lantbrukaren.
    • Tjur gick med i flocken. Vid inmotning till morgonmjölkningen kom djuren hem, men inte djurskötaren. Djurskötaren senare funnen ihjälstångad i hagen. Tjuren visade aggressivt beteende efteråt.
    • Tjuren gick med i flocken. Vid inmotning till eftermiddagsmjölkningen blev djurskötaren ihjälstångad ute på betet. Tjuren visade tecken på aggressivitet efteråt.
    • Tjur gick med i flocken. Vid inmotning till eftermiddagsmjölkning gick tjuren till attack. Djurskötaren ringde hem och berättade att han blivit stångad av tjuren. När den övriga gårdspersonalen kom fram hade tjuren återvänt och stångat ihjäl djurskötaren.
    • Tjur gick med korna i en modern liggbåsladugård. Djurskötaren skulle mota in korna för eftermiddagsmjölkningen när tjuren först stångade omkull djurskötaren bakifrån på skrapgången. Djurskötaren reste sig upp och gick upp i ett liggbås. Tjuren följde efter och stångade fast djurskötaren mot nackbommen.
    • Vid utfodring av sinkor där tjur gick med i flocken blev djurskötaren attackerad och ihjälstångad. Tjuren hade horn och han klädde av djurskötaren under attacken. Tjuren var så aggressiv att han var tvungen att skjutas innan man kunde gå in och ta hand om den skadade djurskötaren.
    • En tjur hade hoppat in i en hage med kvigor. När djurskötaren skulle mota ut tjuren ur kvighagen blev han attackerad och ihjälstångad av tjuren.

    Råd för ökad säkerhet

    I studien har man gjort en sammanfattning av de råd lantbrukarna i studien gav, kring hur man kan uppnå en säker tjurhållning och hantering.

    Råd om tjurhantering:

    Flytta inte tjuren enskilt, utan låt den gå med en ko eller en del av flocken.

    När det finns en tjur i flocken, driv flocken bakifrån så att du alltid har kontroll på var tjuren befinner sig.

    Ha alltid respekt för tjuren och var medveten om den risk det innebär att hantera en tjur. Lita aldrig på en tjur!

    Det är viktigt att kunna läsa tjurens beteende, att ha djuröga.

    Se till att alltid vara lugn och trygg i dig själv vid hantering av tjuren.

    Hantera aldrig tjuren hårdhänt, t.ex. slag, och undvik höga rop och viftande armar.

    Minimera tiden som du måste vara inne hos tjuren genom rutiner och bra hanterings- system. Gå bara in till tjuren om det är nödvändigt.

    Visa ingen rädsla. Rädsla gör tjuren osäker och när djuret känner av det kan den reagera.

    Om tjuren visar tecken på förändrat beteende, t.ex. att den börjar bröla eller skrapa med framklövarna, ska den genast skickas till slakt.

    Sträva efter att alltid göra på samma sätt i specifika hanteringssituationer, så att tjuren lär sig rutinerna.

    Den som driver tjuren bör ha kunskaper om god drivningsteknik, t.ex. var man bör placera sig för att få tjuren att förstå och vilja gå fram.

    Råd om tjurkalven, om man föder upp tjuren själv:

    Se till att tjurkalven avhornas.

    Lägg tid på att hantera tjurkalven, så att den blir välbekant med dig.

    Behandla kalven korrekt och lek aldrig med eller reta den.

    Lär tjurkalven att det är du som är ledare och bestämmer.

    Ha kontakt med tjuren dagligen under uppväxttiden.

    Råd om stall och inredning:

    Det är viktigt att byggnaderna är konstruerade för att hålla tjur. Felkonstruerade byggnader ökar riskerna för olyckor och tillbud, men det går att bygga bort mycket problem.

    Se till att det finns selektionsgrindar, så att det går att skilja från tjuren så att man så långt det är möjligt inte behöver gå in till den.

    Det gäller att ha plats, så tjuren aldrig känner sig trängd.

    Det ska alltid finnas en reträttväg.

    Det ska gå att fixera tjuren.

    Vid förflyttning av tjuren, se till att ha bra utformade drivningssystem med drivgångar där inte tjuren kan vända sig och där man kan driva tjuren från utsidan av drivgången.

    Råd om val av tjur och ålder på tjur:

    Byt ut tjuren ofta, så att den inte blir för gammal (max 3 år). Tjurar får ett annat lynne när de blir äldre och kan bli mer besvärliga att hantera.

    En tjur bevakar revir mer intensivt vid högre ålder.

    En äldre tjur riskerar också att vara för tung för kvigorna, vilket kan göra tjurens ålder till en djurvälfärdsfråga.

    Planera inköp av tjur i god tid, så att du aldrig behåller en tjur för länge på grund av att du inte hade en ny tjur på gång.

    Köp in tjuren vid ungefär ett års ålder, så att den hinner vänja sig vid miljön innan den ska börja betäcka vid ca 15 månaders ålder.

    Välj en tjur med gott lynne.

    Rådfråga någon som har tjur innan du bestämmer dig för att köpa in en tjur till besättningen.

    KÄLLA: RISE/ ”Tjurar en olycksfallsrisk i lösdriften”.

    Relaterade artiklar

    Till toppen