Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 27 januari

    Tjänstemän hotas vid kontroller på gårdar

    De kallas småtjejer, beskylls för att vara djurrättsaktivister och har blivit slagna, hotade och spottade på i jobbet.

    – Vi ska se till att inte djur utsätts för lidande. Då kan det bli konflikter, säger Elisabeth Schöning på länsstyrelsen i Uppsala.

     Som enhetschef för veterinärenheten på Länsstyrelsen i Uppsala blir Elisabeth Schöning och hennes djurskyddshandläggare kallade småtjejer och skrivbordsaktivister.
    Som enhetschef för veterinärenheten på Länsstyrelsen i Uppsala blir Elisabeth Schöning och hennes djurskyddshandläggare kallade småtjejer och skrivbordsaktivister. FOTO: Börge Nilsson

    På sociala medier hängs hon ut som maktgalen och bondehatare. Efter mer än tjugo år i yrket börjar Elisabeth Schöning bli van.

    – Men jag brukar inte läsa om mig själv på sociala medier.

    I tio år var hon kommunal djurskyddsinspektör. Nu har hon arbetat lika länge vid veterinärenheten på länsstyrelsen i Uppsala, de senaste åren som chef för sju djurskyddshandläggare, två veterinärer och tre övriga anställda.

    Ingen av de anställda på hennes enhet är aktivister som släpper ut minkar på nätterna, försäkrar Elisabeth Schöning, som tror det skulle vara svårt att klara jobbet för en djurrättsaktivist.

    – När jag intervjuar någon inför en anställning frågar jag till exempel hur de ser på att ett djur måste avlivas. Sådana beslut måste ju en handläggare kunna fatta.

    ”Inte möjligt vara aktivist”

    Djurskyddshandläggaren Eleonor Carlqvist tror inte heller att aktivism vore möjlig.

    – Så fort vi fattar ett beslut är vi alltid två personer som fattar det. Då skulle två handläggare behöva ha samma dolda agenda.

    Dessutom är ofta en jurist med på ett beslut och fler handläggare inblandade i frågor som rör en djurhållare.

    – Jag har svårt att förstå hur det rent praktiskt skulle gå till att utifrån en myndighetsroll kunna driva en aktivistisk agenda. Vi har lagstiftning som i detalj styr hur vi hanterar ett ärende. Där finns inget utrymme för egna agendor, säger Elisabeth Schöning.

    – Men om du som anställd på en myndighet är väldigt engagerad i en förening där du driver frågor eller har större uppdrag, så kan det vara en bisyssla som ska godkännas av arbetsgivaren.

    Får man vara vegan?

    – Javisst får man det. Som arbetsgivare kan jag inte värdera vad en människa väljer att äta eller varför. Det finns saker som arbetsgivare inte ska ha synpunkter på och det är en sådan.

    Det är som att fråga om religion eller sexuell läggning, menar Elisabeth Schöning.

    Får inte påverka jobbet

    – Men en livsåskådning eller personlig värdering får givetvis inte påverka professionaliteten i jobbet. Jag reagerar också på att man kopplar ihop det där med att vara vegan med att man då per definition också måste vara djurrättsaktivist. Det är ett väldigt fördomsfullt sätt att se på människors fria vilja och egna val, säger Elisabeth Schöning.

    Målet är att djurskyddskontrollen ska kunna ske i dialog med djurägaren, eftersom ett gott djurskydd med låg antibiotikaanvändning ger svensk livsmedelsproduktion ett mervärde.

    – De allra flesta bönder känner ju en stor stolthet i att ha en bra djurvälfärd och har det också, säger Elisabeth Schöning.

    – Då är det så synd att det ska finnas den där bilden att vi är motståndare till och vill göra livet svårt för bönder. Det är ju inte så, inte alls! säger Eleonor Carlqvist.

    Den synen bidrar till hot mot statliga tjänstemän inom jord och skog. 2018 noterades 119 hot, de flesta på länsstyrelsen i Skåne, Jordbruksverket och länsstyrelsen i Jönköping, visar ATLs granskning. Till augusti 2019 hade det kommit in 58 hot.

    Hot om självskador

    – Särskilt hot om självskador har blivit vanligare, säger Eleonor Carlqvist.

    Länsstyrelsen i Uppsala har fått 5–7 hot per år sedan 2015. En del av ökningen tros hänga samman med att länsstyrelserna tog över uppgifter från polisen 2018.

    – Vi utsätts för farligare situationer i och med att vi är på plats när djur ska omhändertas och att det är vi som vet var djuren är uppstallade, säger Eleonor Carlqvist.

    Relaterade artiklar

    Till toppen