Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 22 juli

    SLU: Tips på alternativ till foder i kristider

    Torkan skapar en akut brist på foder. Nu har SLU-forskare sammanställt fakta om olika foderalternativ, bland annat ammoniakbehandlad halm och att låta djuren äta vass och löv.

     Vass användes förr i tiden som foder till nötkreatur.
    Vass användes förr i tiden som foder till nötkreatur. FOTO: Mostphotos

    De alternativ som SLU lyfter fram är gammal kunskap och metoder som har använts i Sverige förr i tiden. De riktar sig till nötkreatur, får och lamm.

    – Detta är väl beprövade metoder som har använts i gamla tider, men som inte har behövt användas i Sverige på väldigt många år. Men nu har de blivit aktuella igen på grund av den extrema torkan. Det är alltså gammal kunskap som vi väljer att lyfta fram, säger Margareta Emanuelson, universitetslektor vid SLU, till ATL.

    En orsak till att de gör det är att många lantbrukare har kontaktat SLU och efterfrågat tips på alternativa fodermedel. De tips som SLU framförallt lyfter fram är att ammoniakbehandla halm, använda vass till köttdjur och andra växande djur, att låta djur beta i skogen samt även äta löv. Att ammoniakbehandla halm är ett sätt att höja proteinhalten i grödan.

    – Det bästa sättet att få det gjort är att kontakta en maskinstation, säger Margareta Emanuelson.

    En hel del maskinstationer har utrustning och vet hur man ammoniakbehandlar halm, enligt SLU. Halmen ska sedan plastas direkt efter skörd och ammoniakbehandlingen ska göras inom två, tre dagar och görs i den plastade balen. SLU tipsar även om att en sammanställning över de maskinstationer som utför ammoniakbehandling av halm kommer att läggas ut på Växa Sveriges hemsida framöver.

    Löv mest näringsrikt

    Margareta Emanuelson säger att varje lantbruk är individuellt och får titta på vad som är bäst och billigast för dem.

    – Det är viktigt att poängtera att detta enbart är förslag, säger hon.

    Många av förslagen handlar om att använda det som redan finns runt omkring oss i naturen. Man kan naturligtvis låta djuren beta i skogen, om möjlighet finns, och även låta de beta vass och äta löv och kvistar.

    – Det enklaste är förstås att fälla ett träd och lägga det så att djuren kan äta av löven och kvistarna. Det viktiga är att löven är gröna, inte bruna, eftersom det är då de är näringsrika. Man kan ta de träd som finns tillgängliga, men löv från till exempel asp och rönn ska vara bra, enligt äldre forskning.

    Margareta Emanuelson säger att löv är det som är mest näringsrika alternativet av SLU:s förslag.

    – De övriga är inte så näringstäta, utan det är mest ”bulkföda”, säger hon.

    Vass kan användas som grovfoder

    Vass användes förr i tiden som foder till nötkreatur och är ett sätt att uppnå tillräcklig grovfoderandel i foderstaten och att ge mättnad. Enligt SLU är det bäst att ge vass till växande, yngre djur men inte lika lämpligt till högproducerande djur som mjölkkor, även om man kan ge litegrann till dem. Näringsvärdet är lågt och vassen kan innehålla så kallade antinutritionella substanser.

    – Det är därför bra att begränsa mängden vass djuren äter och förstås endast använda det som ett komplement till annan föda. Men exakt vilka mängder djuren kan äta har vi faktiskt inte kunskap om i dag, säger Margareta Emanuelson.

    Det enklaste är förstås om djuren kan beta vassen själva och med tanke på torkan är många våtmarker rätt torra nu, så djuren kan komma åt mycket mer än vad de gör i normala år. Annars måste vassen skördas och det är inte helt enkelt. Det har gjorts en del försök i Sverige med att skörda och ensilera vass, men då har fokus varit på att använda vassen till biogas och att den ska ensileras, enligt SLU.

    Planera framåt och så in höstgröda

    Margareta Emanuelson säger att det givetvis också är viktigt att planera för fodersituationen i höst och vinter.

    – Det kommer att bli kris i höst och vinter, säger hon.

    Det kan bland annat finnas möjligheter att få en skörd från en grönfodergröda om regnet kommer i rimlig tid. Det måste dock göras ganska snart. Växtodlingsrådgivare hos de olika rådgivningsorganisationerna kan ge råd anpassade efter de lokala förutsättningarna. Några alternativ skulle kunna vara att direktså westervoldiskt rajgräs i helsädesstubb eller bara bredsprida. Ett annat alternativ kan vara att så en grönfoderblandning med till exempel helsäd, raps eller någon av ärt/vicker/åkerböna.

    – De kan sedan antingen betas eller skördas som grönfoder, säger Margareta Emanuelson.

    Ännu ett alternativ är att ta halm från rapsen som skördas nu.

    Mer kunskap behövs

    Enligt Margareta Emanuelson finns det inte mycket forskning på dessa alternativ till foder i dag, men hon tror att det kommer att behövas i framtiden.

    – Vi får vara beredda på att detta inte kommer att vara det enda år som är så här torrt och varmt. Vi kommer därför att behöva mer kunskap och forskning om olika alternativ och vad som ger mest näring till djuren och tekniker för att skörda.

    Hon råder nu lantbrukarna att ta kontakt med rådgivare som kan ge tips och råd anpassade för den enskilda gården.

    LÄS OCKSÅ: Försvarets mark blir foder och beteLÄS OCKSÅ: Dubbel stress med torka och brandrök

    Vill du läsa mer om bete i skogen som foderresurs?

    Följande är en rapport från SLU: https://internt.slu.se/globalassets/ew/org/inst/hmh/hmh-pdf/rapport-skogsbete.pdf

    Läs mer om

    Till toppen