Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 februari

    Tio år av stora förändringar i svenskt jordbruk

    Perioden 1985-1995 var en omvälvande tid för Sveriges bönder. Här följer några av de viktigaste förändringarna som inträffade under åren som följde mellan de stora bondedemonstrationerna 1985 och EU-inträdet 1995.

     Bondedemonstration i Skåne maj 1985.
    Bondedemonstration i Skåne maj 1985. FOTO: Lennart Perlenhem/Sydsvenskan/IBL/TT

    1985 Bondedemonstrationer och nytt livsmedelspolitiskt beslut tas av riksdagen. Tvåprissystem för att minska överskottet på mjölk införs.

    1986 Tvåprissystemet gjorde att antalet mjölkkor och den invägda mjölken minskade med 7 procent re­spektive 5 procent.

    1987 System med betald träda införs. Totalt anmälde 12 600 lantbrukare 127 500 hektar.

    1988 Det treåriga trädesprogrammet Omställning 90 införs. Ungefär 260 000 hektar togs ur bruk.

    1989 Överenskommelse inom Gatt att inhemskt stöd, exportstöd och gränsskydd ska frysas och sedan sänkas.

    1990 Riksdagen beslutar om en ny avreglerad livsmedelspolitik.

    1991 Den nya livsmedelspolitiken tas i bruk samtidigt som Sverige ansöker om medlemskap i EG (EU).

    1992 Sviktande intresse för omställningsprogrammet, 20 000 hektar tillkommer. Det kan jämföras med 350 000 hektar 1991.

    1993 Omställningskommissionen listar åtgärder för att förbereda jordbruk och livsmedelsindustri för EU-medlemskap.

    1994 Sveriges förhandlingar med EU om medlemskap blev klara. Folkomröstning där 52,3 procent röstar för ett medlemskap.

    1995 Sverige går med i EU den 1 januari och EU:s jordbrukspolitik införs.

    Källa: Jordbruksstatistiska årsböcker, SCB och Jordbruksverket samt Jordbrukspolitiken – ett klassiskt drama, KSLA.

     Anhängare till Ja-sidan jublar vid valvakan på Norra Latin i Stockholm 13:e november 1994 i samband med den svenska folkomröstningen om Sveriges medlemskap till den Europeiska Unionen. Svenska folket röstade ja till medlemskap i EU med 52,3 procent mot nej-sidans 46,8 procent.
    Anhängare till Ja-sidan jublar vid valvakan på Norra Latin i Stockholm 13:e november 1994 i samband med den svenska folkomröstningen om Sveriges medlemskap till den Europeiska Unionen. Svenska folket röstade ja till medlemskap i EU med 52,3 procent mot nej-sidans 46,8 procent. FOTO: Ola Torkelsson / TT

    Relaterade artiklar

    Till toppen