Tar avstånd från kritiserad kaninuppfödning

Den senaste veckan har den europeiska uppfödningen slaktkaniner kritiserats hårt av organisationen CIWF efter bland annat artiklar i Svenska Dagbladet.
I Sverige känner man inte igen den bild som ges av uppfödningen utomlands - bland annat många kaniner, en del sjuka eller skadade, i trånga burar med golv av nät.
– Det är fruktansvärt och inte alls som vi bedriver uppfödning i Sverige.  Det är en väldig skillnad och jag blir ledsen när jag ser vad som förekommer, säger Malin Sundmark, ordförande i Sveriges kaninproducenters förening.
Ingen antibiotika
Vid uppfödning av matkaniner i Sverige ska djuren ha golvströ, fri tillgång på grovfoder, gnagmaterial, en hylla eller bolåda och betydligt mer utrymme än vad som ges i många andra länder. Nätgolv är heller inte tillåtet i Sverige.
– Hos oss förekommer aldrig antibiotika i förebyggande syften och inte heller hormonbehandlingar, säger Malin Sundmark.
Efterfrågan ökar
Hon är själv en av cirka 100 uppfödare av köttraskaniner som är med i föreningen. Branschen är inte stor i Sverige, det största slakteriet i Vreta slaktar cirka 3 000 kaniner årligen.
– Det är en liten marknad men med stor efterfrågan. Och den ökar varje år, vilket är väldigt roligt.
Plats för fler
Det finns också utrymme för många fler uppfödare av kaniner för slakt. Den svenskproducerade kaninen räcker inte till.
– I dag importeras kaninkött från Sydeuropa och även från Kina och jag kan tänka mig att uppfödningsmetoderna inte är bättre där än vad vi sett från Europa, säger Malin Sundmark.
Fråga efter ursprung
I föreningen arbetar man med att uppmuntra till ökad konsumtion av kaninkött och att fler ska vilja prova men också att välja svenskproducerat och att till exempel på restaurang fråga efter köttets ursprung.
– Jag upplever att vi svenskar i dag är väldigt medvetna om vad vi äter och hur djuren fötts upp. Det ligger i tiden, säger Malin Sundmark.
Hon tror starkt på sin nisch och är själv på väg att starta ett småskaligt slakteri på egna gården.