Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 5 juni 2017

    Sveriges modernaste växtlabb i bruk

    Nya jordbruksgrödor, utrustning som spårar svampsjukdomar och växter som producerar syntetiskt blod. I Sveriges modernaste växtforskningsanläggning är det möjligt att bedriva forskning inom en rad områden. Nu är den i bruk.

     I biotronen, Sveriges modernaste forskningsanläggning, kan forskarna göra klimatkontrollerade växtexperiment.
    I biotronen, Sveriges modernaste forskningsanläggning, kan forskarna göra klimatkontrollerade växtexperiment.

    Ända sedan 1979 har forskare från hela världen vänt sig till Alnarp för att göra klimatkontrollerade odlingsexperiment. För några år sedan beslutade SLU att ersätta den gamla så kallade biotronen med en ny och i november förra året kunde den nya högteknologiska anläggningen med 24 växtkamrar invigas.

    Men det är först nu som anläggningen har börjat användas på allvar. Genom att reglera olika förutsättningar som luftfuktighet, koldioxidhalter och ljus kan forskarna efterlikna flera av jordens odlingsklimat, men också få fram en bild av hur klimatförändringarna kommer att påverka våra möjligheter att producera mat i framtiden.

    Drygt 90 miljoner

    Biotronen har kostat drygt 90 miljoner kronor, och här bedrivs i dag forskning inom en rad områden.

    – Vi har ett större projekt som inbegriper bioteknik, och det går ut på att forska på om det är möjligt att producera syntetiskt blod, hemoglobin, i växters blad. Det är en typ av experiment som man gör i inneslutande miljöer, säger Anders Carlsson, som är chef för institutionen för växtförädling.

    Men mer lantbruksnära forskning bedrivs naturligtvis också i den cirka 1 100 kvadratmeter stora anläggningen. Två av kamrarna i den nya biotronen är utrustade med avancerad ledbelysning, och det gör att forskarna kan ställa in praktiskt taget vilken våglängd som helst över växtbäddarna. Det ger i sin tur goda förutsättningar att studera vilken inverkan ljuset har på odlingsmiljön.

    Grödors hälsotillstånd

    Under årens lopp har även en stor del av forskningen varit inriktad mot att hitta optimala givor för olika grödor, samt mot att ta fram sorter som är mer motståndskraftiga mot olika sjudomar. Troligtvis kommer vi att få se mer av den typen av forskning framöver.

    – En grupp jobbar med att utveckla nya metoder för att kunna läsa av grödornas hälsotillstånd, till exempel om de är angripna av svampar eller virus. Gruppen jobbar med att utveckla mätmetoder med spektralmätning där man tittar på vilket ljus som återreflekteras från en växt. Det är exempel på en typ av experiment där man använder biotronen för att kalibrera metoden och apparaturen, säger Anders Carlsson.

    Försök med GMO

    Forskning på genmodifierade grödor är ett annat stort forskningsområde, och för att växtmaterialet inte ska spridas i naturen ställs det stora krav på slussar och luftreningstekniken. För att hindra spridning av genetiskt material kokas allt vatten som filtreras från anläggningen innan det släpps ut i naturen igen.

    PREMIUM Växtmetoden lagar skadade frönLÄS OCKSÅ Elstötar får kryddor att smaka mer

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen