Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 8 april

    Sverige kan bli självförsörjande på fosfor

    Det finns stora mängder fosfor i det norrbottniska urberget. Nu vill LKAB ta upp det – och täcka det inhemska behovet av fosforgödsel med god marginal.

     2027 kan Sverige vara självförsörjande på fosfor om LKAB:s planer går i lås.
    2027 kan Sverige vara självförsörjande på fosfor om LKAB:s planer går i lås. FOTO: Mostphotos

    Det finns inte bara järn i LKAB:s gruvor. Nu vill gruvbolaget även utvinna fosfor. Går planerna i lås kan årsproduktionen överstiga det svenska behovet fem gånger om till omkring 2027. Det motsvarar en ökning av självförsörjningsgraden inom Europa med 50 procent.

    Det ska ske genom att utvinna apatitkoncentrat i samband med järnmalmsbrytningen i Kiruna och Malmberget, vilket sedan ska förädlas i en framtida anläggning i antingen Skellefteå eller Luleå med hjälp av grön vätgas.

    Men det är en lång väg dit.

    – Vi håller på med förstudien nu, säger LKAB:s strategichef David Högnelid till ATL.

    Därefter väntar en förprojektering där man bland annat räknar mer i detalj på hur stora investerings- och driftskostnaderna blir. Ett beslut kan tidigast tas 2022, tror David Högnelid.

    Hur sannolikt är det att planerna blir verklighet?

    – Vi skulle inte ha lagt ner så pass mycket tid och pengar som vi redan gjort på det här om vi inte trodde på det.

    Blir efterfrågan stor har LKAB möjlighet att öka fosforproduktionen genom att processa restprodukterna från den tidigare malmbrytningen, som nu ligger deponerad i stora dammar på respektive gruvområde.

    – Men det blir i så fall i nästa steg, säger David Högnelid.

    Var vidareförädlingen av apatitkoncentratet ska ske är inte spikat. Kraven från LKAB:s sida är att det ska finnas hamn, järnväg samt gott om ledig mark. Vilket både Skellefteå och Luleå uppfyller.

    – Vi ska också använda oss av grön vätgas så att det mesta av arbetet kan ske utan koldioxidutsläpp. Och eftersom vi utgår från en restprodukt från järnmalmsbrytningen innebär det en helt cirkulär affärsmodell, säger David Högnelid och fortsätter:

    – Dessutom innehåller en del av den fosfor som importeras i dag förhållandevis höga halter av tungmetaller som kadmium, vilket innebär problem. Något som inte är fallet med vår fosfor.

    ”Vårt fokus är fosfor”

    Ungefär samtidigt som LKAB:s fosfortillverkning planeras dra i gång kan, som ATL tidigare rapporterat, även en storskalig produktion av kvävegödsel starta i Norrbotten. Vilka aktörer som står bakom det projektet är ännu hemligt, men nyckeln i båda fallen är grön vätgas.

    Är LKAB inblandat i det projektet?

    – Vi har koll på vad som händer i vår omvärld men vårt fokus är fosfor, säger David Högnelid.

    Kommer elen att räcka om ni både ska börja med fosforutvinning och gå över till fossilfri stålproduktion i Luleå, samtidigt som det kan starta ytterligare en sådan tillverkning i Boden och en stor kvävegödselfabrik?

    – Helt klart är det ett antal elintensiva projekt som planeras här i Norrbotten. Samtidigt är elproduktionen också under utbyggnad. Och det säger också något om hur snabbt det måste gå om vi ska klara av de miljömål som är uppställda.

    Hur kommer den fosfor ni producerar att ligga prismässigt?

    – Vi kommer att ta fram en volymprodukt. Då måste den klara av att konkurrera prismässigt.

    I processen kommer också ett antal sällsynta jordartsmetaller att utvinnas i en mängd som kommer att motsvara omkring 30 procent av Europas årsbehov.

    – I dag importeras dessa metaller nästan till 100 procent från Kina. Om planerna verklighet blir vi enda producenten i Europa, säger David Högnelid.

    Främst handlar det om praseodym, neodym och dysprosium, som också är nyckelkomponenter vid tillverkning av till exempel elbilar och vindkraftverk.

    Fosfor

    Ett ickemetalliskt och mycket reaktivt grundämne som i naturen framför allt finns i olika fosfatmineraler. De största fyndigheterna, drygt 70 procent av de kända tillgångarna, finns i Marocko och Västsahara. Stora tillgångar finns också i Kina, Algeriet och Syrien.

    2019 var Kina den största producenten av fostfatmineral med 48 procent av världsmarknaden. Tvåa var Marocko med 11 procent och USA trea med 10 procent.

    Europas enda fosfatgruva ligger i Siilinjärvi i Finland. Där bryts i dag i Yaras regi 850 000 ton apatit per år, men takten ska utökas till 1 miljon ton per år.

    LKAB:s tillgångar

    Mineraltillgångarna är beräknade till 2 319 miljoner ton. De 1 407 miljoner ton som finns i Kiruna innehåller 0,25 procent fosfor. Fyndigheten i Malmberget på 912 miljoner ton innehåller 0,6 procent fosfor.

    Sedan tillkommer den fosfor som i dag finns i till exempel deponier för anrikningssand.

    Källor: LKAB, SGU, Yara

    Elproduktion i Norrbotten

    I dag produceras det årligen 18 TWh i länet. Det motsvarar cirka 11 procent av landets totala produktion. LKAB menar att företagets årliga behov i framtiden kan bli upptill 55 TWh.

    Flera vindkraftsparker är under uppbyggnad eller i en planeringsfas. Svevind planerar att anlägga Europas största vindkraftpark utanför Piteå med en produktion på upp till 12 TWh/år.

    Vattenfalls Storlandet utanför Gällivare beräknas vara i drift omkring 2027. Parken ska ha upp till 150 vindkraftverk och totalt producera omkring 2 TWh per år.

    Källa: Vattenfall, Region Norrbotten

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen