Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 oktober

    Svenska grisproducenter har det sämre än kollegorna

    Svenska producenter av fläskkött har lägre inkomst och fler förslitningsskador än genomsnittet i Europa. Svenska grisar har det däremot bättre än genomsnittet. Det visar en studie från SLU.

     Svenska grisar har starkare djurvälfärd än genomsnittet. Arkivbild.
    Svenska grisar har starkare djurvälfärd än genomsnittet. Arkivbild. FOTO: Marion Palm

    I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar det sig att svenska grisproducenter har sämre social hållbarhet än det europeiska genomsnittet.

    Studien har gått ut på att jämföra europeiska länders ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet. Den har genomförts med hjälp av en så kallad social livscykelanalys, och är enligt ett pressmeddelande från SLU den första i sitt slag som gjorts av ett svenskt livsmedel.

    I en social livscykelanalys undersöks hur flera olika delar i en kedja, i det här fallet djuret och producenten, påverkas av livsmedelsproduktionen och hur den är utformad. Enligt FN:s riktlinjer kan en sådan livscykelanalys bland annat innehålla säkra och hälsosamma levnadsförhållanden, förekomst av barnarbete samt samhällets engagemang för hållbarhet och kulturarv. I SLU-studien lades även ett antal ytterligare aspekter till, exempelvis arbetsglädje, livsmedelskvalitet och aspekter kopplade till djurvälfärd.

    Sammanlagt har 93 olika indikatorer vägts in i bedömningen. Resultatet visar att svenska grisproducenter främst behöver få ökade inkomster och minskade förslitningsskador, då hållbarheten enligt studien är låg utifrån dessa aspekter.

    I studien utvärderades också grisarnas tillvaro utifrån ett europeiskt perspektiv. Den visade att svenska grisars situation ligger klart över genomsnittet i Europa, samt att djurvälfärd är en styrka i svensk produktion.

    Nu hoppas forskarna i projektet kunna utveckla användningen av sociala livscykler inom andra områden.

    ”Vår förhoppning är att detta ska stimulera till fler studier av sociala aspekter. Med mer data kan utvärderingen förfinas. Det arbetssätt som beskrivs i denna studie kan också anpassas för social livscykelanalys av andra produktionskedjor, såsom mjölk och ägg”, säger Stanley Zira, doktorand vid SLU, i pressmeddelandet.

    Om studien:

    Studien ”Social life cycle assessment of Swedish organic and conventional pork production” av Stanley Zira, Elin Röös, Emma Ivarsson, Ruben Hoffmann och Lotta Rydhmer har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The International Journal of Life Cycle Assessment. Hela studien går att läsa här.

    Relaterade artiklar

    Till toppen