Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 17 februari

    Svenska gårdars jordhälsa ska kollas

    Lundsbrunn

    Forskare ska undersöka hur jordhälsa och skördestabilitet hänger ihop. Nu söks intresserade odlare. Alla brukningsformer är välkomna.

    FOTO: Anders Fällman

    Begreppet jordhälsa är relativt nytt inom svenskt jordbruk och kan beskrivas som ett mått på hur väl jorden uppfyller olika markfunktioner och kvantifieras genom att mäta bland annat biologisk aktivitet, mullhalt och aggregatstabilitet i jorden.

    – Vår hypotes är att jordar med bättre jordhälsa klarar extremväder bättre, säger Thomas Keller, professor vid institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, som leder det nya forskningsprojektet.

    Stor bredd

    I projektet, som nyligen beviljats medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, ska ungefär ett sjuttiotal fält undersökas. Tanken är att få en så stor spridning i brukningsformer som möjligt. Det kan exempelvis vara lantbrukare som plöjer, tillämpar plöjningsfri odling, odlar under koncept som conservation agriculture eller ekologisk odling, har omväxlande växtföljder eller helt stråsädesdominerade växtföljder.

    – Man kan gärna kontakta oss om man är intresserad. Vi är glada om lantbrukare vill vara med, säger Thomas Keller, som berättade om detta på Jordhälsokonferensen i Lundsbrunn i slutet av januari.

    Annars hoppas forskarna hitta intresserade lantbrukare med hjälp av hushållningssällskapet Västra och Lovang Lantbrukskonsult. Genom att analysera skördestatistik, väderhistorik, jordhälsa, jordart och odlingsåtgärder på fälten ska man i projektet utröna vilka samband som finns.

    Utgångspunkten är att det ska vara fält i Västergötland och Östergötland eftersom dagslängderna där är desamma, samtidigt som det finns en gradient i nederbörd från väst till öst.

    Jämföra hur man ligger till

    – Men vi har även fått intresse från lantbrukare i andra områden. En gradient från nord till syd skulle också vara roligt att få med, säger han.

    Det återstår att se hur det skulle finansieras men det går säkert att hitta en lösning, tillägger han. De som deltar får lära sig mer om hur sambanden mellan odlingsåtgärder, jordhälsa och skörd ser ut på de egna fälten. Under projektets gång är ambitionen att ordna träffar för de involverade lantbrukarna där man kan lära sig mer av hur de andra resonerar.

    – Genom att anonymisera analysresultaten skulle deltagarna också kunna jämföra hur de egna fältens jordhälsa ligger till jämfört med andras, säger Thomas Keller.

     Thomas Keller, professor vid institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, leder det nya forskningsprojektet om jordhälsa och skördestabilitet.
    Thomas Keller, professor vid institutionen för mark och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, leder det nya forskningsprojektet om jordhälsa och skördestabilitet. FOTO: Anders Fällman

    Relaterade artiklar

    Till toppen