Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 april

    Fåravelsförbundet om de ökade fårstölderna

    Oroliga djurägare, nedlagda polisutredningar och försvunna djur - de många stölderna av tamboskap i Sverige sätter spår både för branschen och i statistiken.

     Djurägare känner sig oroliga för att ha sina djur ute på grund av stöldrisken.
    Djurägare känner sig oroliga för att ha sina djur ute på grund av stöldrisken. FOTO: Mari Nälsén

    Det är många fårägare som hör av sig till branschorganisationen Svenska Fåravelsförbundet. En av anledningarna är att de är oroliga för de stölder av tamboskap som många fårägare har utsatts för. Och stölderna är ett allt mer växande problem, menar Gudrun Haglund-Eriksson, vice ordförande för Svenska Fåravelsförbundet.

    Ett växande problem

    – Många är oroliga för att själva drabbas och de som har fått djur stulna är oroliga för att de inte vet säkert vad som har hänt. Det kan finnas naturliga förklaringar till att får försvinner, men i många fall är det uppenbart stöld. Ägarna kan ha sett spår och slaktrester utomhus eller i stallarna. Detta är helt oacceptabelt. Att folk inte kan skilja på ditt och mitt är ett stort samhällsproblem. För 10-15 år sedan var detta sällsynt, säger Gudrun Haglund-Eriksson till ATL.

    Svenska Fåravelsförbundet har nåtts av flera rapporterar om stölder på bland annat gårdar i Skåne och runt ostkusten, likväl som i Kalmartrakten. Även i Uppland har det förekommit stölder av djur. ATL har tidigare rapporterat om flera fall. Oftast har tjuvarna slagit till när djuren har gått ute på bete, men de har även tagit sig in i stallarna.

    ”Vet vad de gör”

    Enligt Gudrun Haglund-Eriksson handlar det om personer som är vana vid att hantera djur.

    – De som stjäl djur på bete vet vad de gör. Det är inte alltid lätt att fånga in djur, men detta verkar vara personer som är vana. De rekar innan och det är inte bara djur de är ute efter. De är på jakt efter allt från djur, maskiner och diesel. Hela kedjan.

    Något som Gudrun Haglund-Eriksson ser som problematiskt är att många av de hon pratar med inte väljer att polisanmäla. Det handlar dels om att man inte har stort förtroende för att anmäla ska leda någonvart men också att det är svårt att säkra bevis, tror hon.

    – Många upplever att de står maktlösa med bevisbördan. Du måste bevisa exakt hur många får du hade från början, hur många som är stulna, varför de stals och hur. Den bevisbördan är inte lätt. Vi försöker få folk att samla in så mycket bevis som möjligt och uppmanar att alltid polisanmäla även om ärendet läggs ner. Vi måste få upp detta på bordet så att man förstår hur omfattande problemet är.

    Hotet från de tvåbenta rovdjuren

    Beteskulturen, likväl som allemansrätten, i Sverige är på många sätt unik. Enligt lag ska det vara fritt fram för människor att röra sig obehindrat i naturen och på så sätt ta del av den. Likväl är det lagstadgat att djur ska gå ute om sommaren. På så sätt är stölderna inte bara en ekonomisk och emotionell förlust för de djurägare som får sina djur stulna utan också ett hot mot det samhälle vi vill ha och har byggt upp, menar Gudrun Haglund-Eriksson.

    – Djurägare känner sig oroliga för att ha sina djur ute och obevakade på ett annat sätt nu än för 10 år sedan. Om vi nu vill att våra djur ska beta gräs och vara ute måste vi respektera förutsättningarna för att detta ska vara möjligt. Numera tvingas djurägare inte bara att förhålla sig till hotet från fyrbenta rovdjur utan också de tvåbenta, avslutar Gudrun Haglund-Eriksson.

    LÄS OCKSÅ: ”Två tackor fattades när vi skulle utfodra djuren”LÄS OCKSÅ: Bara slaktrester kvar efter stulna fårLÄS OCKSÅ: Drabbade av ny stöld av fårLÄS OCKSÅ: 49 får stulna – utredning nedlagd

    Till toppen