Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 februari 2019

    Svensk dorper i fin form

    Kuseboholm

    – De svenska djuren blir allt bättre, säger Ashley Phillips och han borde veta som är ambulerande dorperinspektör med hela världen som arbetsfält.

     Ashley Phillips är en av det 30-tal utbildade dorperinspektörer som finns i hela världen. Nu är han i Sverige för att bedöma de svenska djurens avelsvärde. Kuseboholms lamm som drivs av Lolo Sörelius och Jan Thiem är en av gårdarna som fått besök.
    Ashley Phillips är en av det 30-tal utbildade dorperinspektörer som finns i hela världen. Nu är han i Sverige för att bedöma de svenska djurens avelsvärde. Kuseboholms lamm som drivs av Lolo Sörelius och Jan Thiem är en av gårdarna som fått besök. FOTO: Mikael Marklund

    Förutom att Ashley Phillips föder upp dorperfår på en farm i Sydafrika sedan tio år är han också ambulerande inspektör. Han har avgjort avelsvärdet på besättningar i Syd- och Nordamerika samt i Australien och Sverige.

    Nu är han här för tredje gången och ska titta på dorperfår på ett knappt 30-tal gårdar från Sjöbo i söder till Vännäs i norr.

    – De svenska dorperfåren har blivit bättre och bättre sedan jag var har första gången. Alla uppfödare har tagit flera steg framåt.

    – Många är nervösa när jag kommer till deras gårdar. De tror inte att djuren håller så hög klass som de gör. Men det är riktigt trevligt att se så fina djur som det finns här i Sverige.

     Utseendet är det viktigaste när Ashley Phillips tittar på dorperfår. Men även andra egenskaper som storlek och färg är med i bedömningen.
    Utseendet är det viktigaste när Ashley Phillips tittar på dorperfår. Men även andra egenskaper som storlek och färg är med i bedömningen. FOTO: Mikael Marklund

    En av gårdarna som fått besök av Ashley Phillips i år är Kuseboholms lamm utanför Linköping. Det är andra besöket där. I fjol bedömdes 25 tackor. I år var det tio tackor och åtta baggar mellan tio månader och 1,5 år gamla som skulle undersökas. Djuren klassas i en femgradig skala och blir det fyra eller fem går det använda i avelsarbete. Lägre betyg innebär i regel att djuret skickas till slakt, i alla fall om det är en bagge.

    Vid bedömningen får djur som når de högsta nivåerna en speciell metallbricka i örat som innebär att de registrerats i den sydafrikanska dorperföreningens stambok. Bara utbildade och licensierade inspektörer från Sydafrika har rätt att märka djur med dessa brickor.

     Når djuret de två högsta nivåerna får det ett märke i örat som innebär att det registrerats i den sydafrikanska dorperföreningens stambok och är lämplig för avel.
    Når djuret de två högsta nivåerna får det ett märke i örat som innebär att det registrerats i den sydafrikanska dorperföreningens stambok och är lämplig för avel. FOTO: Mikael Marklund

    När alla dorperfår som skulle bedömas i år på Kuseboholm visat upp sina bästa sidor på stallgolvet framför Ashley Phillips granskande ögon stod det klart att samtliga tackor och alla baggar utom en nått högsta nivåerna.

    – Det var en bagge med ett tydligt överbett och bedömningen är stenhård. Djuren ska klara sig själva och ett med underbett kan få svårigheter när det är på bete. Även om det inte är några problem här i stallet där de utfodras räcker det inte för domarna, säger Lolo Sörelius som driver Kuseboholms lamm tillsammans med sin sambo, Jan Thieme.

    – Men jag är givetvis jätteglad att det blev ett så bra resultat. Och lite förvånad, speciellt över att det gick så bra för baggarna. Där är kraven högre eftersom deras gener får sådan spridning.

     Här säger det klick. Det är bara inspektörerna från Sydafrika som har rätt att märka dorperfåren med den speciella metallbrickan.
    Här säger det klick. Det är bara inspektörerna från Sydafrika som har rätt att märka dorperfåren med den speciella metallbrickan. FOTO: Mikael Marklund

    Dorper har funnits i Sverige sedan 2010 och i dagsläget finns uppskattningsvis mellan 150 och 200 avelsgodkända djur i landet. Och mycket talar för att antalet kommer att växa enligt Ashley Phillips:

    – Dorper är en ras som kommer, mycket tack vare dess goda kött. Därför att det roligt att höra att det äts allt mer fårkött, inte minst här i Sverige.

    Dorperfakta:

    Rasen uppstod i mitten av 1900-talet i Sydafrika genom att man korsade Dorset Hornbaggar med tackor av Blackhead persian. Dorperfåren är köttdjur som klarar såväl värme som kyla. De är inte kräsna när det gäller betesval och fungerar bra även på magra marker.

    De behöver inte heller klippas då de fäller ullen.

    Dorperfår har också en naturlig motståndskraft mot parasiter.

    I Sydafrika finns idag omkring 10 miljoner dorperfår. Rasen introducerades i Sverige via embryotransfer. De första lammen föddes 2010.

    Källa: Svenska Dorperföreningen

     När Ashley Phillips inspekterade Kuseboholms dorperfår fick 17 av 18 de högsta betygen. Lolo Sörelius blev jätteglad. Och lite förvånad.
    När Ashley Phillips inspekterade Kuseboholms dorperfår fick 17 av 18 de högsta betygen. Lolo Sörelius blev jätteglad. Och lite förvånad. FOTO: Mikael Marklund

    Bedömningsfakta:

    Omdömena delas upp i fem nivåer:

    5 poäng = Väldigt bra

    4 poäng = Över medel

    3 poäng = Medel

    2 poäng = Under medel

    1 poäng = Bör ej användas

    Exteriöra egenskaper som bedöms:

    • Huvud, Ädelt med stora ögon placerade brett isär och väl skyddade. En kraftig mule med en välformad mun med välplacerade läppar, djupa käkar.

    • Framparti och hals, Halsen ska vara av medium längd, välmusklad, bred och välsammansatt med frampartiet. Bogen fast och bred. En viss framskjutning av bringan i lagom bredd och bra djup är idealet.

    • Kropp, Idealet är en lång, djup och bred kropp med väl välvda revben samt bred och fyllig sadel (loin).

    • Bakparti, Ett långt och brett bakparti är idealet. Både in- och utsidan skall vara välmusklad och djupt i vuxna djur.

    • Könsorgan, Välutvecklat juver och könsorgan är ett måste på tackan. Pungen hos baggen får inte vara för låg och testiklarna jämna och inte för små. En ”delad” pung är inte önskvärt.

    • Generellt intryck: Djuret måste vara harmoniskt och välproportionerligt med ett lugnt temperament och ett spänstigt uttryck.

    Dessutom tittar inspektörerna även på storlek, fettansättning, färg och ull.

    Källa: Svenska Dorperföreningen. För komplett lista på kriterierna, klicka här:

    Relaterade artiklar

    Till toppen