Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 4 juni 2018

    Svenska bondeorganisationer kritiska till Capförslaget

    LRF och Sveriges spannmålsodlare är skeptiska till EU-kommissionens reformförslag.

    FOTO: Ann Lindén

    Palle Borgström, LRF:s ordförande, är besviken över att det inte blivit mer av det som varit ett av huvudämnena för Capdiskussionen innan lagförslaget presenterades i fredags.

    – Det är alldeles uppenbart att det man pratat om hela vägen fram till nu, förenklingar, det blir det inga. I och för sig tar man bort förgröningsdelen och lägger ihop den med tvärvillkor och andra miljöinsatser men man lägger på mer krav och drar ner på budgeten. Det är helt oacceptabelt att ställa större krav och betala mindre pengar.

    LRF är också kritiska till förslaget om stödtak. Den åsikten delar Sveriges spannmålsodlares ordförande Johan Karlzén.

    – Det riskerar att bara leda till konstruktioner för att undvika taken och då är det ju inget bra förslag. Rationaliseringen hämmas ju lite grand av det.

    Största förändringarna i reformförslaget

    Minskning på stöden från 60 000 euro, tak vid 100 000.

    Medlemsländerna tar över utformningen av stöden.

    Större fokus på unga lantbrukare.

    Förgröningen försvinner.

    Mer av jordbruksbudgeten ska gå till miljö- och klimatåtgärder.

    Passivt brukande

    Palle Borgström är inte säker på att en av tankarna med stödtaket, att föra över mer pengar till små lantbruk, är en bra idé i sig.

    – Beroende på hur man konstruerar det så finns det en risk att det i Sverige blir mer intressant med passivt brukande. Det vill ingen ha och det minskar skattebetalarnas acceptans för politiken.

    De båda organisationerna skiljer sig dock åt i synen på förslaget att ge medlemsländerna huvudansvaret för att utforma och fördela stöden. LRF tycker att det är positivt, att applicera samma miljökrav i hela EU har inte funkat, anser Palle Borgström. Johan Karlzén är mer tveksam.

    – Det känns inte riktigt tryggt, risken är stor att man urholkar direktstöden, som vi ser som en form av skördeskadeförsäkring, ett sätt att få en stabilitet i sin verksamhet.

    Dragkamp

    Att det inte blir för stora nedskärningar i direktstöden är det viktigaste att försvara för Sveriges spannmålsodlare. Johan Karlzén anar att det inte kommer att bli en alldeles lätt strid.

    – Det finns många skrivningar som pekar på att det kommer att bli en dragkamp om de pengarna.

    För LRF handlar det nu om att övertyga regeringen om vad som är den rätta förhandlingspositionen.

    – Vi måste få regeringen och svenska politiker att förstå att de måste stå upp och försvara svenskt jordbruk om det ska vara någon substans i alla fina ord i livsmedelsstrategin.

    LÄS OCKSÅ: Ris och ros till Capförslag från politikerLÄS OCKSÅ: Så vill EU-kommissionen förändra dina stöd

    Relaterade artiklar

    Till toppen