Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 oktober 2018

    Svensk ull – från soptippen till modehusen

    Ullen är en förlustaffär för svenska fårbönder. Det mesta kastas bort, samtidigt som Sverige importerar ull för miljoner. Men nu börjar svenska klädmärken få upp ögonen för den inhemska ullen.

     Fårbonden Tomas Olsson tycker det är synd att låta ullen gå till spillo. Det mesta av den ull som produceras i Sverige förstörs.
    Fårbonden Tomas Olsson tycker det är synd att låta ullen gå till spillo. Det mesta av den ull som produceras i Sverige förstörs. FOTO: Fredrik Sandberg/TT

    – Det är som att dansa, säger fårklipparen Magnus Wuolo, medan han med lugna, vana händer vänder på en tacka samtidigt som ullen faller i stora sjok.

    Fårbonden Tomas Olsson samlar ihop ullen och sorterar den efter ett ganska enkelt system.

    – Jag kan bara skilja på svart och vitt och bra och dåligt, säger han med ett skratt.

    ATL TV: Ny ullsatsning fixar inhemsk ull till svenska modeföretag: ”Det är korsningsull som de är intresserade av:

    Enligt djurskyddslagen måste fåren klippas en gång om året, en ren förlustaffär för bönderna som inte kan få så mycket betalt för ullen att det täcker kostnaderna för klippningen. Tidigare har Tomas Olsson skänkt bort ull. Andra slänger bort ullen eller förstör den. Samtidigt importerar Sverige mer än tusen ton ull om året.

    LÄS OCKSÅ: Allt fler kvinnor satsar på fårklippning

    En biprodukt

    Norrby gård i Kungsör är en av landets största fårgårdar, med runt tusen djur. Den huvudsakliga inriktningen är lammkött, men Tomas Olsson tycker det är synd att låta ullen gå till spillo.

    Tidigare var det lammen som var en biprodukt för fårbönderna, nu är det ullen. Samtidigt finns det ingen myndighet som har övergripande ansvar för ullen. Tillväxtverket anser att den tillhör de gröna näringarna och hänvisar till Jordbruksverket, som i sin tur anser att det är en biprodukt.

    Tomas Olsson hoppas att fler får upp ögonen för svensk ull, på samma sätt som fler börjat fråga efter svenskt kött.

    – Jag hoppas att konsumenterna börjar fråga efter svensk ull, annars kommer vi att fortsätta kasta den.

    Bygga upp ullbranschen

    Bristen på organisation och avsaknaden av en svensk ullstandard är ett problem för de företag som vill använda sig av svensk ull. Jodi Everding, materialchef på Filippa K, ser en enorm potential i den svenska ullen men anser också att ullindustrin behöver byggas upp för att kunna möta efterfrågan.

    – Det här är något som ligger oss varmt om hjärtat. Vi är ett svenskt märke och det känns viktigt att stötta svensk industri. På det här sättet kan vi också blåsa liv i en industri och förvalta något som tidigare behandlats som avfall.

    Filippa K har tillsammans med friluftsmärket Röjk köpt ull från Norrby gård och ser en mängd fördelar med ull från svenska får. Ullen i sig är ett miljövänligt alternativ och svensk ull behöver inte forslas hit från andra sidan jorden som den ull vi använder i dag.

    – Dessutom finns det en ekonomisk vinst. Ullpriserna har stigit de senaste åren och de leverantörer jag pratat med säger att de inte vet när de kommer att plana ut. Då är det bra med ytterligare en källa.

     Outdoorföretaget Röjk Superwear satsar på hållbara kläder som i svensk ull precis som Filippa K. Nästa år väntas de första plaggen nå butik.
    Outdoorföretaget Röjk Superwear satsar på hållbara kläder som i svensk ull precis som Filippa K. Nästa år väntas de första plaggen nå butik.

    Röjks grundare Jan Betros lyfter också fram miljöaspekten som ett av de viktigaste skälen till att använda svensk ull.

    – Vi har ett starkt miljöfokus, ull framställs naturligt och bryts ner naturligt och är inte skadligt för miljön.

    Klart nästa höst

    Vägen från nyklippt ull till färdigt plagg är lång. Den ska rensas och tvättas och sedan skickas till spinneri. Nästa höst är tanken att Röjks första plagg i svensk ull ska finnas i butik.

    – Det är ambitionen och det tror jag inte är omöjligt, säger Jan Betros.

    Filippa K kommer först att satsa på att använda ullen till ytterplagg, nästa steg blir stickade plagg som tröjor, berättar Jodi Everding.

    – Just nu är allt på teststadiet, men om vi tänker optimistiskt så kommer de första plaggen nästa höst. Men vi stressar inte, det handlar om att hitta fram till rätt process.

     Ullen ska ha långa, fina, krusiga fibrer. Den torra sommaren gjorde ullen torr, men i september och oktober har den återhämtat sig.
    Ullen ska ha långa, fina, krusiga fibrer. Den torra sommaren gjorde ullen torr, men i september och oktober har den återhämtat sig. FOTO: Fredrik Sandberg/TT

    Får- och lammproduktion i Sverige

    I Sverige finns ungefär 600 000 får och lamm. Antalet får i det svenska jordbruket har ökat under längre tid, jämfört med 1995 finns det i dag 30 procent fler.

    Andelen lamm i förhållande till vuxna får har minskat kontinuerligt och i juni 2018 uppskattades det för första gången finnas fler vuxna djur än lamm. Anledningen är att produktionen styrt om till vårslakt i stället för höstslakt och att lammen då inte blir medräknade i statistiken över djurantal i juni.

    Under första världskriget fanns det 1,6 miljoner får och lamm i Sverige. Sedan sjönk antalet för att öka igen under andra världskriget då ullpriserna var höga och ullimporten sjönk kraftigt.

    Majoriteten av de svenska fårbesättningarna är små. Över 80 procent har 1–49 får.

    Källa: Jordbruksverket

    Ull – import och export

    Förra året producerades 1 200 ton råull. Mer än två tredjedelar av ullen, 851 ton, slängdes. Av den ull som togs tillvara exporterades över hälften, bland annat till Storbritannien.

    219 ton tvättad råull till ett värde av 10,3 miljoner kronor importerades till Sverige förra året. Det mesta av ullen kom från Nya Zeeland.

    I Sverige finns bara ett större ulltvätteri, Ullkontoret på Gotland. Att tvätta ull i Sverige kostar runt 45 kronor per kilo. Att tvätta ull i Belgien kostar cirka tio kronor per kilo, inklusive transport.

    2017 importerades 1 240 ton kardad ull och garn till ett värde av 248 miljoner kronor. Ullen kommer från ett 40-tal länder, men de största är Norge, Peru, Tyskland och Turkiet.

    Källa: Svenska fåravelsförbundet, SCB

    Relaterade artiklar

    Till toppen