Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 31 december 2015

    Svensk satsning kan lyfta biodling

    Det svenska projektet Pollinatören har låtit tala om sig i Europa. Det kan leda till ett uppsving för biodling och jordbruk i samarbete.

    Surrigt värre. Pollinatören lyfts fram som ett lyckat projekt - och förhoppningen är att uppmärksamheten ska bidra till att höja biodlingens status.
    Surrigt värre. Pollinatören lyfts fram som ett lyckat projekt - och förhoppningen är att uppmärksamheten ska bidra till att höja biodlingens status.

    Pollinatören är listat som ett av fem goda exempel på initiativ för att främja bin och därigenom den biologiska mångfalden i Europa.

    Inte vanligt

    Det är Copa-Cogeca, en organisation som företräder lantbrukare och lantbrukskooperationen i EU, som tagit med det svenska projektet i ett dokument om binas viktiga roll inom lantbruk och trädgårdsnäring i EU.

    – Jag tror inte att det är så ofta som ett svenskt projekt nämns i de här sammanhangen, säger Jonny Ulvtorp, projektledare för Pollinatören och representant för Sveriges Biodlares Riksförbund och Biodlingsföretagarna.

    Jobbar bättre i lä

    Pollinatören har huvudsakligen finansierats av Jordbruksverket och har haft stödprojekt genom Leader i Kristianstad i Skåne och Ransta i Västmanland.

    Projektet pågick under 3,5 år, är avslutat och redovisat godkänt, enligt Jonny Ulvtorp.

    Några av de kunskaper som Pollinatören genererat är att honungsbin gör ett bättre jobb om deras kupor står i lä och det finns vatten nära till hands.

    – Det finns en för låg biologisk mångfald i det öppna jordbrukslandskapet. Det fattas många pollinerande insekter, säger Jonny Ulvtorp.

    Nyttiga erfarenheter

    En som har erfarenhet av nyttan med bin i lantbruket är växtodlaren Hans Eriksson på Västeräng Lantbruk AB i Ransta.

    Han började odla vitklöverfrö 2011 och efter kontakt med Jonny Ulvtorp var han på det klara med att det skulle behövas 2-4 bikupor per hektar på eller i närheten av fältet för att få till en optimal pollinering.

    – Vitklöverfrö är en riskgröda. Klöver måste ha pollinering, annars blir det inget frö. Vi sådde elva hektar och jag ville ha 30-35 kupor där ute utan att själv vara biodlare. Efter mycket jagande fick jag in 28, säger Hans Eriksson.

    Alla kan bli vinnare

    Hans fröskörd blev en av landets största det året. Hans Eriksson ger bina äran, även om det även behövs sol och vatten för att skörden ska bli stor. Han ser inga förlorare med utvecklad biodling.

    Samhället, lantbrukarna och biodlarna är alla vinnare. Något som gör biodlingen särskilt intressant för lantbruket är den potentiella skördeökningen.

    – Ett exempel är åkerböna, som många grisproducenter börjar odla till foder. Den ger 5-10 procent högre skörd vid optimal pollinering. Det är en ökad intäkt med låga insatser, säger Hans Eriksson.

    Hoppas på högre status

    Initialt hoppas han att intresset från Copa-Cogeca ger frågan om de pollinerande insekterna en högre status. Det finns mycket forskning att gå vidare med och för det behövs kapital.

    Inte minst teknikfrågor vore bra att utreda för att underlätta jordbruk och biodling i samklang.

    Många studier är gamla. I dag är växtmaterialet ett annat än på 1950-talet, liksom exempelvis växtskyddsmedel och sprutteknik.

    – Som växtodlare är jag även djurhållare. Jag har ett ansvar för insekterna och vidtar egna åtgärder på gården, som faktiskt lyfter lönsamheten. Vi bekämpar exempelvis inte i blommande gröda på dagtid. Det gäller både insektsmedel och svampmedel, säger Hans Eriksson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen