Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 28 januari

    Svensk mjölk troligen mer värd än dansk

    KOMMENTAR | Trenden med nationell mjölk, antalet människor i Sverige och antalet mjölkkor i Danmark gör att svensk mjölk sannolikt är mer värd än dansk.

    FOTO: ATL/TT

    De senaste åren har trenden med råvaror från det egna landet ökat. Bakom detta finns hållbarhetsfrågor som enklare spårbarhet och kortare transporter. Även en återuppväckt nationalism och oro för diverse kriser spelar sannolikt in.

    Att kunder i västvärlden är beredda att betala mer för mjölk från det egna landet borde inte vara ett problem i sig. Men det är ett fenomen som är väldigt svårt att hantera inom Arla, där alla medlemmar ska få lika mycket betalt.

    Till nuvarande betalning har produktionen i Danmark ökat, medan produktionen i Sverige har minskat. Eftersom antalet kilo levererad mjölk är de ”aktier” som vinsten fördelas på, innebär detta en ekonomisk maktförskjutning mot Arlakoncernens hemmaland.

    Samtidigt går Arlas kommersiella verksamhet i Sverige som tåget. Den svenska råvaran lyfts fram i kända produkter som färskmjölk, smör, grädde, Bregott, och premiumost. Arlas svenska VD Patrik Hansson säger att han har brist på svensk mjölkråvara, vilket under normala marknadsförhållanden ger prisökningar.

    I Danmark gäller det motsatta. De skickliga danska mjölkbönderna har länge producerat mer än vad deras landsmän kan konsumera. Överskottet blir till exempel billig hushållsost i Sverige eller pulver på en prispressad världsmarknad.

    Det är i ljuset av detta som Arlas svenskklingande tillägg som ”Sommarmjölk” och ”GMO-fritt” bör ses. Om Kjartan Poulsen inte gillar dem kanske han i stället har lösningen när han talar om kontraktsleverantörer – att medlemmarna erbjuds att del-leverera så mycket nationell råvara det finns avsättning för, till det pris som hemmamarknaden tillåter.

    Arla brukar dock undanhålla underlag för den här typen av diskussioner för både medlemmar och allmänhet. Jan Toft Nörgård har nu att bestämma sig för om han ska fortsätta med Arlaledningens ”none-of-your-business”-attityd, eller om han ska slå in på en öppnare väg.

    Relaterade artiklar

    Till toppen