Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 7 december 2018

    Tummen ned till krav på höjda matpriser

    Svensk Dagligvaruhandel tillbakavisar Livsmedelsföretagens krav på prishöjningar på svensk mat med 5 procent.

    – I värsta fall leder det till att varor inte kan säljas, säger branschorganisationens chefekonom Daniel Liljeberg.

     Daniel Liljeberg är chefekonom på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel och tror att generella prishöjningar på fem procent kan bli svårt att uppnå.
    Bild 1/2 Daniel Liljeberg är chefekonom på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel och tror att generella prishöjningar på fem procent kan bli svårt att uppnå. FOTO: Svensk Dagligvaruhandel
     Många bönder plågas av skyhöga kostnader efter torkan, vilket fördyrar de råvaror som producentledet köper in för att producera livsmedel som handeln köper.
    Bild 2/2 Många bönder plågas av skyhöga kostnader efter torkan, vilket fördyrar de råvaror som producentledet köper in för att producera livsmedel som handeln köper. FOTO: Mostphotos

    ATL har tidigare skrivit om att Livsmedelsföretagen kräver att priserna på svensk mat ska höjas med 5 procent. Torkan har medfört dyrare råvaror och ökade inköpskostnader för livsmedelsbolag med i snitt 10 procent.

    Dyrast är spannmålen som rusat i pris efter nära halverade skördar. Sådana råvaror har därmed blivit i snitt 30 procent dyrare att köpa in för till exempel Lantmännen, Pågen, Frebaco Kvarn och Wasabröd.

    En kostnadskris

    – Nu kan livsmedelsindustrin inte absorbera fler kostnadsökningar. Vi har trimmat våra organisationer så mycket vi kan, och nu krävs prishöjningar i dagligvaruhandeln”, sa Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, under en dragning hos Lantmännen på onsdagen, och tillade:

    – Vill man ha svenska leverantörer framöver så är det inget man kan laborera med, utan en fullständig nödvändighet.

    Kan sinka försäljningen

    Daniel Liljeberg, chefekonom på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel, förstår att situationen är kritisk både i bonde- och producentledet – men tvekar om högre priser.

    – Fem procents prishöjning kan i värsta fall medföra att en vara kanske inte kan säljas. I något fall kanske det fungerar. Men det får handelsföretaget och producenten förhandla om, säger han till ATL och tillägger att konsumentpriser dock inte diskuteras mellan branschorganisationer, utan det gör medlemmarna själva.

    ”Går inte bara höja”

    Han upplever också att rådande prissättning är välkalibrerad utifrån marknadsförutsättningar och vad konsumenter är beredda att betala. Andra faktorer som förpackningstyp, tillverkning och distribution spelar också in i prissättningen, betonar han.

    – Det här är en finstämd marknad med stor volym men med mycket låga marginaler och det gäller alla led inklusive handel. Jag tror att våra medlemmar är mycket noga när man sätter sina priser för att kunna sälja produkter. Konkurrensverket har pekat på att vi har god konkurrens och de priser vi ser i butikerna de är därför väl grundade. Det går inte bara höja dem, utan vidare.

    Insatser gjorda

    Han tycker dock att dagligvaruhandeln redan gjort mycket för att hjälpa torkdrabbade bönder och kostnadspressade livsmedelsproducenter. Bland annat genom att kampanja för framför allt svenskt kött i reklamblad och butiker.

    – En faktor är nog att vi har en väldigt god djurhållning i svenskt lantbruk med höga krav på våra bönder, låg antibiotikaanvändning, vilket gör att konsumenterna efterfrågar svenskt kött varför handlare satsat på det.

    Till toppen