Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 15 September

    Svensk beredskap för torka - en kunskapslucka i teori och praktik?

    Är Sveriges lantbruk redo för ett nytt och mycket torrare klimat? Tidningen Lantmannen har frågat en expert på vattenhushållning.

     Jennie Barron, professor, Jordbrukets vattenhushållning vid SLU.
    Jennie Barron, professor, Jordbrukets vattenhushållning vid SLU.

    Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning, SLU, svarar så här:

    Den extrema torkan har inte lämnat någon oberörd i år, med stora konsekvenser på skörd, djur och inte minst genom bränder i skog och mark. Även om man talar om återkommande cykler i vädret, är det drygt en generation sedan en liknande torka har inträffat. Frågan är givetvis inte bara hur årets katastrof kan avhjälpas, utan också hur man förbereder sig för dessa svängningar i vattentillgång inför kommande år.

    I Sverige kommer vi att behöva förbereda oss för fler säsonger med extrema regn- och temperatur förhållanden, både med för lite vatten och med för mycket vatten.

    Dessa ytterligheter kräver ny kunskap för att kunna bibehålla ett produktivt jordbruk. Just extrem torka under höga temperaturer är något som inte studerats så mycket i Sverige hittills. Både regnförsörjda och bevattnade arealer behöver nya lösningar för att bibehålla produktionskapacitet under ökade klimatvariationer.

    Cirka 3-4 procent av Sveriges odlade areal är utrustad för bevattning 2018 enligt Jordbruksverket. Hur kan en ökning av den bevattnade arealen motiveras, och därmed (klimat)säkra svensk växtodling och djurhållning på ett lönsamt och miljömedvetet sätt? Detta diskuteras redan i andra länder, exempelvis i Englands försommartorra östra delar, där just lagring av vatten i form av dammar eller mindre reservoarer i jordbrukslandskap ses som alternativ. Går det att konstruera detta med minimal negativ inverkan på vattendrag och grundvatten-bildning? Och går det att dela på investeringskostnader?

    Den andra stora utmaningen under återkommande torka är vad som kan göras inom de regnförsörjda odlingssystemen. I svensk forsknings- och försökslitteratur finns det bra exempel på studier om upptorkning för såbäddsberedning och bearbetning. Men mindre kunskap om faktiskt markstrukturstabilitet och förändring av vattenhållande och vattenledande aspekter, under olika regn – och temperaturförhållanden, som de klimatförändringar som förutspås för Sverige.

    För de egenskaper som påverkar olika jordars vattenhållande och vatten- ledande egenskaper (det vill säga infiltration i markytan, vattenhållande förmåga och dränering i rotzonen) behöver vi lära oss mer. Detta för att optimera de markfysikaliska, biologiska och kemiska samband med hjälp av kombinerade åtgärder genom bearbetning, dränering och växtföljd.

    Även här finns det kunskap att hämta från andra jordbruksregioner i världen. Exempelvis hur begränsad bearbetning i samverkan med bibehållet organiskt material i markytan för att ökad infiltration av regn, som praktiseras i delar i USA, Argentina, Brasilien (med delvis eller helt plöjningsfria system och conservation agriculture). Även hur olika grödor i växtföljden luckrar och därmed ökar rotdjup och vattenhållande förmåga (såsom i delar av Australien), kan förbättra långsiktig produktion på ett lönsamt sätt.

    Det finns det redan goda exempel både inom och utom Sverige på hur vattenhanteringen kan bli effektivare och klimatsmartare. Men vi behöver anpassa denna kunskap i teori och praktik till våra förhållanden, så att vi står bättre rustade för nästa torka.

    Detta är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, klicka här.

    Till toppen