Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 18 november 2016

    Vill exportera svensk antibiotikasuccé

    I dag är det internationella antibiotikadagen. Sverige är bäst i EU när det handlar om att minimera användningen av antibiotika. "Men det finns fortfarande mer att göra, vi kan alltid bli bättre", säger professor Susanna Sternberg-Lewerin.

     Susanna Sternberg Lewerin.
    Bild 1/2 Susanna Sternberg Lewerin. FOTO: Jenny Svennås-Gillner SLU
     Grafik: Olle Carlsson
    Bild 2/2 Grafik: Olle Carlsson

    Bakom den låga förbrukningen av antibiotika i Sverige ligger många års arbete för att förbättra djurhälsan och aktivt förebygga smittspridning. I Sverige ges till exempel 90 procent av all antibiotika till djur som individbehandling.

    Det kan jämföras med övriga EU-länder där 90 procent av antibiotikan ges till större grupper eller hela besättningar via foder eller vatten.

    I Europa är det bara Norge och Island som är bättre och har en lägre användning av antibiotika än Sverige.

    – Det vi skulle kunna bidra till andra länder är att exportera mer av vårt kunnande. I många länder är man fast i sina system men det vi gör i Sverige är inte raketforskning, säger Susanna Sternberg-Lewerin vid SLU.

    Svenskt tänk

    Det handlar mer om ordning och reda, kombinationen av svenskt smittskyddstänk och djurvälfärd samt förebyggande åtgärder. Och att tänka annorlunda:

    – Att inte från början tänka kostnader utan istället se investeringarna som ett sätt att tjäna mer. Mycket av de resurser som används för att hantera problem skulle istället också kunna användas förebyggande.

    Kunskap på export

    Djurhållning och uppfödning utomlands ser i många fall annorlunda ut jämfört med Sverige beroende på förutsättningar och traditioner. Men många svenska lösningar för att minska smitttryck och öka djurvälfärden skulle kunna exporteras menar Susanna Sternberg-Lewerin:

    – I Europa har man ofta många olika grupper i samma stall som ett enda stort dagis där smittan sprids istället för att till exempel använda sig av omgångsuppfödning där stallarna töms och rengörs mellan omgångarna. Det kan egentligen vara ganska enkla lösningar men det kan vara svårt att tänka om.

    Kan minskas mer

    Men det finns potential för Sverige att ytterligare minska användningen av läkemedel.

    – Det kan handla om att mer aktivt arbeta mot både veterinärer och djurägare att se över sin antibiotikaanvändning, säger Susanna.

    Som exempel nämner hon att man veterinär kan se över sina rutiner och inte skriva ut eller använda antibiotika rutinmässigt. Det kan också vara att man tar för givet att djurägaren vill antibiotika ska användas.

    – Men det kommer alltid att finnas tillfällen då antibiotika också måste användas.

    Människan tillgodo

    Ju mer antibiotika som används desto mer ökar resistensen hos bakterierna. Att det skulle komma nya läkemedel för användning bland livsmedelsproducerande djur anser inte Susanna Sternberg-Lewerin som troligt.

    – Jag har kollegor som forskar på nya läkemedel. Men får de fram något så får vi ingen glädje av det på djursidan utan det kommer att bli för humant bruk.

    LÄS MER: Mjölkbondens erfarenhet från att själv ge djuren antibiotika

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen